Det växer bättre på jorden – så länge det nu varar

Debatt
Foto:

Artikeln publicerades 9 maj 2014.

De senaste 30 åren ökade Jordens växtlighet med 11 procent, noterat per satellit. Åren 1984–2004 registrerade amerikanska NASA-satelliter drygt 6 procent mer växtlighet.

Det är rimligenen följd av något högre temperatur – och av mer koldioxid i atmosfären. Studier av trädringar och växters klyvöppningar visar att koldioxidhalten ökar med ökande temperatur – och minskar när det blir kallare.

Alltså precis motsatt IPCC:s hypotes, som säger att det är koldioxiden som driver upp temperaturen.

Sedan Lilla istiden slutade cirka 1850 har den marknära atmosfären i tre perioder totalt värmts en knapp grad. I mellanperioder blev det något kallare – och tycks bli det nu igen. Sedan 1995 har de fem institut som mäter världens medeltemperatur inte registrerat någon nämnvärd ökning. 

Men det ärfortfarande cirka 0,7 grader varmare än i början av 1900-talet, och växtligheten har alltså ökat.

Detsamma gjorde den under den varma medeltiden cirka 950-1250. Då smälte glaciärer och havsis. Skog och grödor växte. Trädgränsen höjdes. Permafrosten började tina. Vikingar kunde segla i arktiska vatten och koloniserade Grönland och nordöstra Amerika.

Det var envälsignad tid! 

Men sedan blev det kallare fram till cirka 1850. Det samvarierade nära med växlande solmagnetism och tre djupa solminima. Sedan blev solen åter mer aktiv, och det blev varmare igen. Men nu är solen tillbaka i en passiv cykel och förebådar enligt solforskare en ny, kallare period.

Då kan den högre koldioxidhalten komma väl till pass för att hålla växtligheten uppe. Koldioxid är som bekant växtlighetens näring.