Eleverna måste kunna känna sig trygga i skolan

Debatt Artikeln publicerades
Många unga i skolan utsätts för olika slags våld eller mobbning, menar insändarskribenten.
Foto: ERIK G SVENSSON
Många unga i skolan utsätts för olika slags våld eller mobbning, menar insändarskribenten.

Unga förlorar inte sina mänskliga rättigheter när de går in genom skolans portar. Skolundervisningen ska respektera den unges inneboende värdighet och göra det möjligt att uttrycka sina åsikter.

Skolplikten är obligatorisk och därför måste skolan vara en trygg plats för unga, men realiteten för många unga är att de utsätts för olika former av våld under skoltid.

För oss vuxna finns det inte på kartan att vi skulle acceptera en arbetsmiljö där det hör till vardagen att bli utsatt för våld. Vi har möjligheten att byta jobb, till skillnad från en elev.

Våldet tar sig olika uttryck till exempel att bli snärpt med blöt handduk i omklädningsrum, fälld i en korridor, puttad så du faller eller tvingas stöta bort kompisar för annars kommer ingen vilja prata med dig. Att sitta ensam i en skolmatsal, att få blickar som får dig att känna dig värdelös och utfryst… och om du säger något så kommer det att bli än värre.

Detta tycks vara ett utbrett samhällsproblem. I Skolundersökningen om brott (Brottsförebyggande rådet 2016) tillfrågas elever i årskurs nio om delaktighet och utsatthet i brott. Den visar att nästan hälften av eleverna utsatts för stöld, misshandel, hot och rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna.

När det gäller de platser där de tillfrågade eleverna utsatts för brott, visar resultaten att detta ofta sker i skolmiljön. Detta gäller framför allt för lindrigare och grövre misshandel, men också hot och sexuellt ofredande.

Samtidigt är lagstiftningen extremt tydlig - alla former av våld, hur lindriga de än är, är oacceptabla. Det spelar ingen roll hur ofta det sker eller om personen är ute efter att skada. Alla unga ska tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

Skolan är en de myndigheter som har ett uppdrag att skapa förutsättningar för ungas inträde i vuxenlivet och oddsen för att lyckas ökar om vi arbetar trygghetsskapande. Våldet kan leda till allvarliga konsekvenser på lång sikt – både för den utövar och den som blir utsatt.

I rapporten Effekter av anti-mobbningsprogram – vad säger forskningen? (Brottsförebyggande rådet, 2009) uppges att 60 procent av de före detta mobbarna hade dömts för minst en kriminell handling vid 24 års ålder. De som drabbats av mobbning hade vid motsvarande ålder sämre självkänsla och en mer depressiv livsinställning jämfört med elever som inte mobbats i skolan.

Barnombudsmannen skriver i rapporten Välkommen till verkligheten (2015) att en skola som blundar för mobbning eller andra våldsamma och uteslutande beteenden inte uppfyller kraven i barnkonventionen.

Våldsprevention i skolan är en viktig fråga som behöver lyftas till politiken och Barn- och utbildningsförvaltningens ledning i Kristianstads kommun. Vad gör ni för att skolan inte ska fortsätta vara en vanligt förekommande brottsplats?

Har ni modet att anta utmaningen att öka medvetenheten om våld, möjliggöra för eleverna att tänka självständigt och kritiskt, skapa reflekterande samtal, samt uppmuntra till ledarskap – att våga lägga sig i och inspirera andra till att våga göra det?

Linda Ljungdahl

förälder och socionom