En moralisk kollaps på Högskolan Kristianstad

Debatt

Ska de mindre högskolorna vara självständiga som idag eller bör de integreras i universiteten? Professor Sven-Olof Collin resonerar kring detta med utgångspunkt i hur olika högskolornas syn på plagiat är.

Artikeln publicerades 1 juli 2013.

Sverige har några få starka akademiska institutioner och en mängd lokala högskolor. Frågan är om de lokala högskolorna kan och ska vara självständiga eller om de bör integreras i universiteten.

I fjol blev Högskolan i Kristianstad uppmärksammad för att tillhöra den nationella eliten i ämnet Företags- ekonomi på kandidatnivå, tillsammans med handelshögskolorna i Stockholm och Jönköping. Den utvärderingen visar att lokala hög- skolor kan skapa en akademisk undervisningsmiljö som ger mycket goda resultat.

Nyligen har vi setthur Handels- högskolan i Stockholm upprätthåller en hög standard på sin styrning genom att avskeda sin rektor efter att denne gett tveksam information avseende en anställd och sig själv. Linköpings universitet visar styrka i sin styrning då man nyligen offentliggjorde ett fall av plagiat, genom- förde en utredning, skickade hem den misstänkte plagiatören, som nu har sagt upp sig inför hotet att bli uppsagd. Så agerar akademiska institutioner med god styrning och god moralisk hållning.

Samtidigt sker i Kristianstad en moralisk kollaps som visar hög- skolornas akademiskt fragila karaktär.

Den nye rektornför högskolan i Kristianstad befordrade nyligen en person till professor. Denna hade utvärderats av två sakkunniga, en svensk professor som fann att personen inte var professorskompetent, medan en finsk professor fann personen kompetent. Högskolan hämtade in en tredje värdering. Men inte från en svensk sakkunnig, som troligen känner den svenska standarden för professor bättre. Nej, man går till Finland, till samma universitet, till samma avdelning, till en underordnad den tidigare positive sakkunnige. Man får då, föga förvånande, en positiv utvärdering. I branschen känner vi igen detta som en ”riggad” tillsättning, där man inte söker en utvärdering, utan en på förhand given slutsats.

Vad värre är.Högskolan i Kristianstad hade precis avslutat en internutredning av denne person avseende misstanke om plagiat. Personen hade åberopat en artikel i sin ansökan som en internutredning fann var till 80 procent ett plagiat. I akademin, som exemplet Linköping visar, är plagiat ett oerhört brott. Så inte i Kristianstad. Där har man nu uppfunnit en lokal distinktion som gör skillnad på plagiat av mindre eller mer vetenskapligt värdefulla artiklar.

Eftersom personen, lyckosamt nog, hade kopierat en artikel som högskolan betecknar av ringa vetenskapligt värde, kritiseras förvisso personen för plagiatet, men tilldelas inte någon sanktion, utan blir utnämnd till professor.

Medan Handelshögskolan i Stockholm agerar kraftfullt vid tvivel om hederligt agerande, och Linköping hemförlovar misstänkta plagiatörer, agerar Högskolan i Kristianstad på ett sätt som är moralisk kollaps.

Denna brist på moraloch stark akademisk styrning visar att det finns anledning att låta högskolor som HKr vara underkastade de stora universitetens akademiska ledning. Högskolor kan skapa utbildningar som kan konkurrera med universiteten, vilket utbildningen i Kristianstad är exempel på. Men högskolor är mer utsatta för risken att erhålla svag eller obefintlig akademisk ledning, vilket Kristianstads moraliska kollaps visar. Därför måste högskolor underkastas universitetens akademiska ledning.