För Sverige, i denna tid

Debatt Artikeln publicerades

Nyårslöftet 2015 – var att integrera oss, hela familjen. För vårt samhälle, för vårt Sverige. För det skulle bli en tuff tid för samhället, det förstod alla.

Men hur gör man när man bor långt bort i avkrokarna? Vi valde att bli volontärer på ett asylboende. Något av det roligaste man kan göra, tycker jag. Så mycket värme och glädje.

En av de första vi mötte var 19-åriga Mohammad från Syrien. Vi blev så småningom hans svenskfamilj och han som en storebror till våra egna smågrabbar. Att vara ideellt familjehem var lättsamt, lärorikt och inspirerande.

Under sina tre år i Sverige har han fångat upp språket och kulturen. Flyttat in i sitt livs första egna lägenhet och jobbar på med körkortet och förra veckan påbörjade han sin första anställning i Sverige. Svårare än så behöver det inte vara.

Plötsligt fick vi nödrop från fler ynglingar. För att få fortsätta sina påbörjade utbildningar tvingades de välja hemlöshet, eller finna familjer att bosätta sig hos. Dessa familjer växer tyvärr inte på träd. Så medan kriget rasar i deras födelseorter i Afghanistan försätts de utan tak över huvudet och utan pengar till mat. I väntan på en dysfunktionell gymnasielag eller myndigheters accepterande av att pågående krig förvärras och är utan synbart slut.

Som svenskfamilj i denna tid krävs helt andra begåvningar än att hjälpa till med läxan och förmedla samhällskunskap etc. Det som god man tidigare utfört måste göras av någon, ibland även advokatens uppgifter. Att bistå med husrum är givet men antalet bostadslösa vänner är större än tillgången på rum. Att bistå med mat, bussbiljetter, cyklar, sjukvårdsavgifter är också givet. Som Don Quijote vevar man i mörkret efter små bidrag från Stadsmissionen och Svenska kyrkan.

Och tänker tacksamt på skolorna i Hässleholm och Kristianstad som låter de studerande få gå kvar i väntan på gymnasielagen och ser till att de åtminstone får en ordentlig måltid om dagarna.

En enkel lösning på delar av problemet för de unga hade varit att söka helgarbete men det är inte tillåtet, för de allra flesta. Det som återstår är att söka bistånd hos hjälporganisationer, finna ”arbetsgivare” med svartjobb eller annan kriminell verksamhet eller i värsta fall sälja sin egen kropp.

Hur svårt kan det vara.

Cia Larsson med familj