Gränser i Europa hotar vården

Sjukvård/ Vården finns nära oss i vår vardag – men bygger på global kunskap och enormt resurskrävande forskning. Ett brittiskt utträde ur EU är dåliga nyheter, för brittisk sjukvård – och potentiellt även för svensk sjukvård.

Artikeln publicerades 14 juli 2016.

Den som vill utveckla vården borde bejaka det europeiska samarbetet. Det gäller inte minst i Skåne, med den geografiska närheten till kontinenten.

Sjukvården var ett av de hetaste ämnena i den brittiska EU-debatten inför folkomröstningen i juni. Rädda vårt NHS, sade Brexit-sidan, och lovade på stora affischer och heltapetserade bussar att 350 miljoner pund, i veckan, skulle kunna satsas på det nationella sjukvårdssystemet.

NHS är britternas stolthet, en med rätta beundransvärd prestation efter andra världskriget där segern över nazismens ondska var dyrköpt i både människoliv och mer världsliga resurser. Den allmänna välfärden, i Storbritannien främst representerad av kostnadsfri sjukvård och tandvård, var ett sätt att bygga upp krigshärjade länder, där samhällskontrakten behövde omförhandlas för att svara mot de ohyggliga offren från alla samhällsgrupper, och mot förhoppningar om en friare, bättre, mer jämlik framtid.

Idealen bakom det brittiska, liksom svenska, välfärdssystemet på nationell nivå kan därmed jämföras med det europeiska samarbetets gränsöverskridande förhoppningar och ansträngningar. En bättre värld, för de många människorna. Därför är det extra sorgligt att sjukvården och välfärden i brittiska liksom i andra länders debatter utmålas vara utsatt för ett vagt men skrämmande hot från europeisk nivå.

Välfärden och Europasamarbetet är inte bara sprunget ur liknande ideal och behov. De hänger också samman rent konkret. Inte på sådant sätt att vi ska skaffa en europeisk sjukvårds- och välfärdspolitik; de frågorna sköts bäst betydligt närmare medborgarna. Däremot är förutsättningarna för en god och modern sjukvård i allra högsta grad sammankopplad med det internationella samarbetet. Den medicinska forskningen skulle aldrig fungera utan internationellt samarbete. Europeiska läkemedelsföretag har en stor fördel av den gemensamma marknaden och läkemedelsprövningen, som bidragit till att skapa stora, starka aktörer och nya, effektiva preparat som hjälper många människor till ett friskare och bättre liv.

Patienterna har stor nytta av den fria rörligheten. Möjligheterna att söka vård i andra länder har blivit allt större. Skåningar ska utan onödigt krångel kunna söka vård i Danmark, Tyskland – eller ännu längre bort. När européer kan utnyttja varandras länders olika sjukvårdssystem, kan vi använda resurserna bättre. Det visar sig inte minst för patienter med mycket ovanliga sjukdomar.

Vissa diagnoser är så sällsynta att patienterna kanske inte är mer än några enstaka, i ett helt land. Det säger sig självt att vi då behöver samarbeta över gränserna. Vi liberaler vill skapa ”centres of excellence” där man koncentrerar vården i Europa till ett antal, i vissa fall enstaka, platser. Vi ser gärna att flera av dem hamnar i Sverige, där vi har framstående vård och forskning exempelvis ute vid Ideon i Lund. Men vi hade också gärna sett sådana center i Storbritannien. Det ser nu mörkt ut.

Det gränsöverskridande forskningssamarbetet blir särskilt tydligt i Skåne med MAX IV och ESS som är två tydliga exempel på ett framgångsrikt europeiskt och internationellt samarbete som hade försvårats om inte Sverige varit med i EU.

En annan hjärtefråga för Brexit-anhängare och andra EU-motståndare är förstås invandringen – det vill säga motståndet till den fria rörligheten. Tyvärr får mindre rörlighet också konsekvenser för vården. En stor andel av de som arbetar i vården, i Sverige liksom Storbritannien, har utländsk bakgrund; i NHS är upp till en tredjedel EU-medborgare.

Många unga utbildar sig till sina drömyrken i vården, i ett annat EU-land, och jobbar kanske sedan i ett tredje. Mindre samarbete och minskad rörlighet vore djupt skadligt för vård och forskning, i Skåne, Sverige, Storbritannien och hela Europa. Både i dag och i framtiden.

Anna Starbrink (L)

ordförande Liberalernas välfärdskommission

Gilbert Tribo (L)

oppositionsledare i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Kristianstadsbladet så godkänner du samtidigt våra regler.

På kristianstadsbladet.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på kristianstadsbladet.se. På tider då Kristianstadsbladets webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på kristianstadsbladet.se

kristianstadsbladet.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på kristianstadsbladet.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Kristianstadsbladet som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.