Gymnasieelever: Välj retorik

Debatt Artikeln publicerades
Alla nyblivna studenter möts efter studentens lyriska stund av arbetsmarknadens kalla urval.
Foto: FRANZ FELDMANIS
Alla nyblivna studenter möts efter studentens lyriska stund av arbetsmarknadens kalla urval.

Sex månader har nu passerat sedan jag på studentdagen sprang ut från mitt gymnasiums korridorer med kurser värda 2600 poäng på ett papper i kavajfickan. De sista 100 poängen av dessa representerades av den kurs som jag redan då, och i synnerhet nu, haft allra störst nytta av i skolan såväl som i yrkeslivet, och inte minst inför framtiden: Retorik. Mitt största råd åt alla gymnasieelever är således mycket enkelt. Välj retorik!

Under mitt andra år valde jag att läsa retorik i en och en halv timme i veckan, efter att alla de ordinarie lektionerna slutat. Det var sena eftermiddagar, och många kvällar som gick åt att förbereda sig inför dessa träffar som i realiteten innebar lika mycket personlig konsultation av vår lärarinna Cecilia som faktisk utbildning inom retorikens gamla, och förvånansvärt intressanta konst. Redan då, dock, insåg jag att detta engagemang hade en enorm multiplikatoreffekt: Den personliga rutin som utmejslades innebar att jag både kunde författa och öva in tal och muntliga framföranden med mycket större effektivitet inom samtliga kurser i skolan jag läste. Detta kunde ibland till och med spara massor av tid, och därtill innebar det faktiska framträdandet aldrig någon besvikelse.

Alla nyblivna studenter möts efter studentens lyriska stund av arbetsmarknadens kalla urval. Återigen fann jag då stor glädje i retoriken. Förmågan att kunna tala på ett förtroendeingivande sätt inger inte bara en enorm respekt och utstrålar självsäkerhet, utan att studera retorik innebär övning av förmågan att anpassa sig. Denna egenskap fungerar i sin tur i två riktningar; makten att kunna tala och presentera sig på ett sådant sätt som en vill att motparten ska uppfatta en, och förmågan att kunna se och anpassa sig efter motparten för att det budskap som presenteras skall uppfattas med maximal styrka. Med andra ord innebär det alltså förmågan att kunna skapa sin egen bild av sig själv, och se till att den dessutom uppfattas av motparten. Inte minst är detta enormt värdefullt i en anställningsintervju.

Det är min fasta övertygelse att arbetsgivare i sin tur också ser en glädje i din retoriska kompetens. Som representant för en verksamhet, är det av yttersta vikt att kunna se kunder och klienter, och formulera sig utifrån dessa för att budskapet skall uppfattas så starkt som möjligt. Detta behov finns naturligtvis i yrken som både kräver och inte kräver högre studier; muntlig kommunikation är viktig i all verksamhet, såväl privat som professionellt. Arbetsgivare, inte minst, är enormt varse om detta faktum. Att studera retorik innebär alltså ett övertag i de flesta forum!

Därför skulle jag vilja avsluta med att återigen uppmana till att ge retorikens konst en chans. Potentiellt innebär det hårt arbete och en investering i ett personligt utvecklingsprojekt som ibland minst sagt är energikrävande, men avkastningen är garanterad. Detta direkt efter utspringet, såväl som under lång tid därefter!

Erik Hansson

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.