I Sverige kan man köpa sig förbi köer till demokratiska rättigheter
Enligt grundlagen utgår i Sverige all makt från folket. Sverige är en representativ demokrati. Det betyder att valmanskåren i fria val vart fjärde år utser de representanter, som i kommuner, landsting/regioner och stat utövar makten i vårt land.
Riksdagen är lagstiftare och regeringen är den utförande delen av statsmakten. Regeringen bildas av det eller de partier, som i valet uppnår en majoritet. Ibland uppkommer en situation med minoritetsregering, vilket är fallet nu.
De flesta stater, som kallar sig demokratier, är medlemmar i FN. Så också Sverige. FN har i ett antal så kallade konventioner fastlagt vad som ska gälla i en demokrati. Välkända konventioner är den om ”Mänskliga rättigheter” och ”Barnkonventionen”.
Länder som ratificerar, skriver under, förbinder sig att i sin maktutövning följa vad konventionen föreskriver. Konventionen om mänskliga rättigheter består av 30 artiklar, som beskriver de rättigheter som gäller för varje enskild individ i ett land.
I tidigare artiklar hävdar jag att sjukvård är en mänsklig rättighet. Jag har inte fått någon kommentar om att detta inte skulle vara riktigt.
Vissa politiska partier anser att en del lasarett bör privatiseras. S:t Görans sjukhus i Stockholm drivs privat. Samma partier har också genomdrivit att man genom försäkring ska kunna erhålla läkarvård före den kötid om max 90 dagar som tillämpas i den offentliga vårdapparaten.
Våren 2017 la regeringen fram en proposition för riksdagen med innebörd att man inte med en försäkring av detta slag skulle kunna få förtur i köerna till den offentliga vården. Oppositionen såg till att propositionen ej fick riksdagens gillande. Vi kan således nu försäkra oss till förtur i sjukvårdsköerna.
Senaste uppgift om antalet försäkrade till sådan förtur är något mer än 600 000. Antalet har de senaste åren successivt ökat från något tusental till denna nivå. Samtidigt lämnar massmedia idag uppgifter om att sjuka som måste köa mer än stipulerade max 90 dagar de senaste fem åren ökat med omkring 50 procent!
Den metod jag tidigare använt visar att om 600 000 personer slipper kötid genom sin försäkring ökar kötiden för de övriga 9 300 000 med 5,6 dagar det vill säga till max 95,6 dagar.
Den siffermässigt kraftiga ökningen av antalet personer som faktiskt får vänta mer än stipulerade 90 dagar kan således mycket väl förklaras med den stora tillväxten av antalet personer som tillåts försäkra sig förbi köerna.
Försäkringsbolagen är inte helt öppna med kostnaden för försäkringar av ovan nämnt slag. Ett par uppgifter har jag: Cirka 800 kronor per år för en 30-åring och cirka 16 000 kronor för en 55-årig person.
I Sverige kan man alltså, om man är stadd vid kassa, köpa sig förbi de köer som reglerar en demokratisk rättighet.
Torsten Jeppsson
