Kommunen offrar Tollarps identitet

Debatt ,
Vramsån.
Vramsån.

I Tollarp, längs Vramsån, finns en unik natur- och kulturmiljö med flera kvarnar och dämmen från 1500 –1600-tal. Dessa värdefulla miljöer är nu hotade. Flertalet dämmen och kvarnar är i privat ägo, medan ett ägs av kommunen.

Länsstyrelsen har nu inlett en rivningskampanj genom att ge kommunen två val: antingen söka tillstånd att behålla dämmet eller söka rivningstillstånd hos Miljödomstolen. Länsstyrelsens strategi är väl uttänkt: kan inte kommunen stå emot, då faller även de enskilda kvarnägarnas dämmen. 

Kommunen har låtit sig skrämmas av Länsstyrelsens propaganda om att dämmena är negativa för djur- och växtlivet och beslutat sig för en rivning. Byalaget anser att en rivning inte bara skulle hota Vramsåns natur och fauna, den skulle även förstöra den värdefulla kulturmiljön och bystrukturen längs ån. Uppförandet av kvarnarna med sina dämmen har gjort att byarna V. och Ö. Vram växt fram och sedan även Tollarp. En rivning av dämmena skulle vara mycket negativ för hela Tollarps identitet.

Det kan jämföras med att till exempel riva den medeltida stadsmuren och klosterruinen i Åhus. Vi är väl medvetna om att det finns olika lagskydd för dessa lämningar, men liknelsen har en poäng, nämligen att stadsmuren i Åhus visar på stadens medeltida ursprung, medan kvarnar och dämmen i Tollarp visar på vår orts industriella kulturarv. Här ställs stad kontra landsbygd mot varandra. Är stadens arv viktigare än landsbygdens? Är det viktigare för Åhusborna att fysiskt få uppleva sin historia än vad det är för Tollarpsborna? 

Byalaget har upprepade gånger påtalat vikten av att bevara dessa miljöer för kommunen, i remissvar på landsbygdsprogram, miljömål och naturvårdsprogram. I förslag till Landsbygdsprogram står följande: ”Kommunen ska bevara och utveckla natur- och kulturarvet på landsbygden för att tillgodose de behov som medborgarna har av hälsofrämjande rekreation, kultur och fritidsliv.”

I förslaget till miljömål står det: ”I närheten av vattenmiljöerna finns dessutom värdefulla kulturminnen som måste bevaras och förvaltas så att de kan upplevas även av framtida generationer.”. Vi ställer därför en direkt fråga till ”årets landsbygdskommun” om detta inte även gäller Tollarps medborgare och Vramsån? 

Byalaget anser att kommunen inte levt upp till en god medborgardialog. Det har endast hållits ett i princip oannonserat möte för allmänheten. Det enorma motstånd från Tollarpsborna som mötte Länsstyrelsen, kommunens tjänstemän och politikerna Pierre Månsson (FP), Sven Nilsson (C) och Ulf Persson (C) borde lett till insikten att det är av vikt att låta Tollarpsborna vara med och påverka beslutet. Byalaget anser att årets landsbygdskommun borde inta en mer framträdande roll gällande skyddet av de värden som landsbygden besitter, gällande såväl kultur- och naturmiljöer som dess invånare. I stället för att ansluta sig till Länsstyrelsens rivningspolitik borde kommunen verka för ett bevarande och hjälpa Tollarps medborgare att bibehålla den vackra miljö vi har vid Vramsån.