Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för svensk industri

Debatt Artikeln publicerades

Svensk industri går för högtryck, men den skriker efter kvalificerad arbetskraft. Tre av fyra teknikindustriföretag måste redan idag anpassa verksamheten efter bristen på kompetens enligt Teknikföretagens färska rapport Vinna eller försvinna.

 idag är mycket inom industrin automatiserat och styrs av datorer, men det behövs kompetent folk som sköter andra uppgifter inom industrin.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
idag är mycket inom industrin automatiserat och styrs av datorer, men det behövs kompetent folk som sköter andra uppgifter inom industrin.

Nu måste hela branschen kraftsamla för att ändra bilden av svensk industri, locka unga till tekniska yrken och göra det lättare för äldre att kompetensutveckla sig inom eftertraktade industriyrken.

Den 13 mars startar Underhållsmässan i Göteborg. Mycket här handlar om industrins stora utmaning att hitta rätt kompetens. Yrken och arbetsuppgifter förändras och idag är mycket inom industrin automatiserat och styrs av datorer. Arbetsuppgifterna handlar mer om underhållsteknik, automation, robotteknik och IT än om montering och mekanik.

Men bilden av industrin som den en gång var lever kvar hos många. Frågar man unga har de ingen bild alls av industrin. Utbildningsplatser står tomma på det Industritekniska gymnasieprogrammet dit bara 1 400 ungdomar sökte sig i år.

Dessutom saknas det såväl civilingenjörer som högskoleutbildade IT-ingenjörer och ingenjörer inom underhåll och processteknik. Och bristen på kompetent arbetskraft kommer att bli ännu mer kännbar i takt med stora pensionsavgångar.

För att täcka behovet inom industrin, måste vi locka fler unga att söka tekniska utbildningar och kompetensutveckla den arbetskraft som redan finns för att hantera de nya arbetsuppgifter som präglar en stor del av industrin idag. Vi måste:

Göra det lättare för redan anställda inom industrin att kompetensutveckla sig, genom att företagen ökar möjligheterna att kombinera arbete och studier.

Skapa fler utbildningsplatser för vuxna som vill omskola sig och styra så att statsbidragen för vuxenutbildning används mer till utbildningar som gynnar industrin.

Skapa attraktiva yrkescentra där yrkeshögskoleutbildningar permanentas och läggs tillsammans med gymnasieskolans yrkesprogram i orter där industrin är stark.

Öka den lokala samverkan mellan kommun, utbildningsanordnare och företag för att skapa utbildningar som efterfrågas av industrin. Lyckade sådana samarbeten sker redan på flera orter genom Teknikcollege.

Utveckla samarbetet mellan industri, universitet, institut och departement på nationell nivå, för att säkra kompetensväxlingen i svenskt näringsliv. Ett bra exempel på det är innovationsprogrammet Produktion2030.

Utöver detta måste företagen bli bättre på att förmedla bilden av vad en modern industri faktiskt är - nämligen en framtidsbransch fylld av spännande teknik, automation, artificiell intelligens och analytiskt underhållsarbete.

Här måste vi lyckas om svensk industri ska fortsätta behålla sin starka konkurrenskraft!

Tomas With, vice förbundsordförande, IF Metall

Amelie von Zweigbergk, avdelningschef industriell utveckling, Teknikföretagen

Anders Skoogh, docent, Chalmers tekniska Högskola

Johan Stahre, professor och vice programchef Produktion2030

Ewa Ekman, vd Göteborgs Tekniska College

Mats Lundin, vd Swerea IVF