Krav enligt kollektivavtal slår mot de små företagen

Debatt ,
Ulf Kristersson (M) och Maria Malmer Stenergard (M).
Ulf Kristersson (M) och Maria Malmer Stenergard (M).

Arbetsmarknad/ De små företagen är Sveriges jobbmotor. För att Sverige ska få nya och växande företag som dessutom bidrar till att jobben blir fler måste politiken vara noga med att värna företagens villkor. Därför ser vi moderater mycket allvarligt på att regeringen går fram med ett förslag som riskerar att göra det svårare för små och medelstora företag att lämna anbud vid offentlig upphandling.

Frågan om offentlig upphandling kan säkert verka abstrakt och främmande. I själva verket är det en fråga som slår rakt ner i vardagen. Varje år handlar nämligen stat, kommuner och landsting varor och tjänster för cirka 600 miljarder kronor genom offentlig upphandling. 

Samtidigt som upphandlande myndigheter ska använda skattebetalarnas pengar effektivt är det viktigt att ställa krav på dem som lägger anbud.

Oseriösa företag ska inte tillåtas att konkurrera ut seriösa. Men när regeringen nu presenterar ett lagförslag som gör det mycket svårt för företag utan kollektivavtal att lägga anbud vid offentlig upphandling, så låter man i praktiken de stora företagen konkurrera ut de små.

Regeringen föreslår att upphandlande myndigheter ska ställa krav motsvarande kollektivavtal när det gäller lön, semester, arbetstid, försäkringar och tjänstepension. Alla företag som vill vara med och lägga anbud ska tvingas leva upp till krav som definieras i kollektivavtal, oavsett om de har valt att teckna sådant eller inte. Förslaget är allvarligt av flera skäl.

1 Sex av tio företag med färre än 50 anställda saknar i dag kollektivavtal. De allra flesta av dessa företag lever upp till tuffa arbetsrättsliga krav med goda villkor för sina anställda, men de tycker inte att kollektivavtalen erbjuder den flexibilitet som de behöver. Konsekvenserna av regeringens förslag riskerar bli att ännu fler än i dag avstår från att lägga anbud vid offentlig upphandling. Det riskerar leda till minskad konkurrens och minskade möjligheter för små företag att växa.

2 Förslaget utgör dessutom ett på många sätt märkligt angrepp på den svenska modellen som innebär att det ska vara upp till parterna själva att definiera villkoren på arbetsmarknaden och att det inte finns något tvång att teckna avtal.

3 Svenska företag missgynnas jämfört med utländska företag. För så kallad utstationerad arbetskraft får nämligen bara vissa av kraven ställas. En lagändring skulle alltså innebära att svenska företag möter tuffare krav än dem som lägger anbud från utlandet.

Regeringen är redan sen med att införa EU-direktiven med nya upphandlingsregler och regeringens förslag till nytt regelverk har fått svidande kritik från Lagrådet. I stället för att lägga fokus på komplicerade regler med krav enligt kollektivavtal, borde man anpassa sitt lagstiftningsförslag efter Lagrådets kritik.

Vare sig företagen eller enskilda medborgare är hjälpta av mer krångel i systemen. Det som behövs är enkla och tydliga regelverk som tillåter att myndigheterna ställer krav utan att diskriminera de små företagen. Vi kommer aldrig medverka till att försvåra för de små företagens möjligheter att konkurrera.