Krav enligt kollektivavtal slår mot de små företagen

,
Ulf Kristersson (M) och Maria Malmer Stenergard (M).

Arbetsmarknad/ De små företagen är Sveriges jobbmotor. För att Sverige ska få nya och växande företag som dessutom bidrar till att jobben blir fler måste politiken vara noga med att värna företagens villkor. Därför ser vi moderater mycket allvarligt på att regeringen går fram med ett förslag som riskerar att göra det svårare för små och medelstora företag att lämna anbud vid offentlig upphandling.

Artikeln publicerades 23 mars 2016.

Frågan om offentlig upphandling kan säkert verka abstrakt och främmande. I själva verket är det en fråga som slår rakt ner i vardagen. Varje år handlar nämligen stat, kommuner och landsting varor och tjänster för cirka 600 miljarder kronor genom offentlig upphandling. 

Samtidigt som upphandlande myndigheter ska använda skattebetalarnas pengar effektivt är det viktigt att ställa krav på dem som lägger anbud.

Oseriösa företag ska inte tillåtas att konkurrera ut seriösa. Men när regeringen nu presenterar ett lagförslag som gör det mycket svårt för företag utan kollektivavtal att lägga anbud vid offentlig upphandling, så låter man i praktiken de stora företagen konkurrera ut de små.

Regeringen föreslår att upphandlande myndigheter ska ställa krav motsvarande kollektivavtal när det gäller lön, semester, arbetstid, försäkringar och tjänstepension. Alla företag som vill vara med och lägga anbud ska tvingas leva upp till krav som definieras i kollektivavtal, oavsett om de har valt att teckna sådant eller inte. Förslaget är allvarligt av flera skäl.

1 Sex av tio företag med färre än 50 anställda saknar i dag kollektivavtal. De allra flesta av dessa företag lever upp till tuffa arbetsrättsliga krav med goda villkor för sina anställda, men de tycker inte att kollektivavtalen erbjuder den flexibilitet som de behöver. Konsekvenserna av regeringens förslag riskerar bli att ännu fler än i dag avstår från att lägga anbud vid offentlig upphandling. Det riskerar leda till minskad konkurrens och minskade möjligheter för små företag att växa.

2 Förslaget utgör dessutom ett på många sätt märkligt angrepp på den svenska modellen som innebär att det ska vara upp till parterna själva att definiera villkoren på arbetsmarknaden och att det inte finns något tvång att teckna avtal.

3 Svenska företag missgynnas jämfört med utländska företag. För så kallad utstationerad arbetskraft får nämligen bara vissa av kraven ställas. En lagändring skulle alltså innebära att svenska företag möter tuffare krav än dem som lägger anbud från utlandet.

Regeringen är redan sen med att införa EU-direktiven med nya upphandlingsregler och regeringens förslag till nytt regelverk har fått svidande kritik från Lagrådet. I stället för att lägga fokus på komplicerade regler med krav enligt kollektivavtal, borde man anpassa sitt lagstiftningsförslag efter Lagrådets kritik.

Vare sig företagen eller enskilda medborgare är hjälpta av mer krångel i systemen. Det som behövs är enkla och tydliga regelverk som tillåter att myndigheterna ställer krav utan att diskriminera de små företagen. Vi kommer aldrig medverka till att försvåra för de små företagens möjligheter att konkurrera.

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Kristianstadsbladet så godkänner du samtidigt våra regler.

På kristianstadsbladet.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på kristianstadsbladet.se. På tider då Kristianstadsbladets webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på kristianstadsbladet.se

kristianstadsbladet.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på kristianstadsbladet.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Kristianstadsbladet som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.