LCHF orsakar cancer och andra sjukdomar

Debatt

Enligt Världscancerfonden kan en tredjedel av västvärldens cancerfall förebyggas med en hälsoinriktad livsstil. Fonden har uppgraderat varningen för rött kött till högsta nivån och avråder från alla processade charkvaror, som till exempel korv. Det skriver Stig Bengmark, professor emeritus, Medfak, Lunds universitet, och Jonas Paulsson (MP), initiativtagare till Köttfri måndag i Sverige

Artikeln publicerades 6 mars 2012.

För att bekämpa LCHF-diethysterin och förbättra matvanorna bör riksdagen ta initiativ till en utredning om hur matkonsumtionen kan påverkas med ekonomiska styrmedel. Vetenskapliga fakta är att dieten skadar hälsan.

Kroniska starkt kostrelaterade folksjukdomar har under de senaste årtiondena ökat på ett nästan exponentiellt sätt, samtidigt som människors livsmedelsvanor radikalt förändrats.

I Sverige förorsakas cirka 40 procent av dödsfallen av hjärt- och kärlsjukdomar och cirka 25 procent av cancer. Två av tre personer dör alltså i folksjukdomar som är starkt förknippade med ett alltför högt intag av animalier.

Under de senaste femtioåren har köttkonsumtionen per person ökat med 70 procent och intaget av ost, ofta förekommande i snabbmaträtter, har ökat rejält de senaste trettio åren.

Ännu kraftigare är ökningen av konsumtionen av mjölkpulver, som används i bageriprodukter, choklad och glass, men också i kliniska näringslösningar och i näringstillskott.

Speciellt ohälsosam är animalisk mat som innehåller mycket fett, upphettats till höga temperaturer som mjölkpulver, grillats eller stekts, eller industriellt bearbetats som korv och bacon.

Personer som äter mycket rött och processat kött dör tidigare än personer som äter små mängder av sådant kött.

Enligt Världscancerfonden kan en tredjedel av västvärldens cancerfall förebyggas med en hälsoinriktad livsstil. Fonden har uppgraderat varningen för rött kött till högsta nivån och avråder från alla processade charkvaror, som till exempel korv.

Världscancerfonden rekommenderar alla länder att arbeta för en snittkonsumtion på 300 gram rött kött per vecka och person.

Mot denna bakgrundär det obegripligt att cirka 75 procent av jordens samlade jordbrukssubventioner går till att stödja animalieproduktion. Politiker tycks med ena handen bidra till en ökad konsumtion för att med den andra betala för de negativa konsekvenserna i form av ökade sjukvårdskostnader.

Det är hög tid att jordbrukspolitiken reformeras så att jordbruket och den industriella produktionen av livsmedel förändras. I väntan på det bör skatt införas på livsmedel som är hälsovådliga i för stora mängder, speciellt animaliskt fett, köttprodukter och socker.

Det finns, enligt rapporten ”Kalorier kostar” som släpptes i våras av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, goda ekonomiska skäl för att införa en fettskatt.

I Sverige riskerar den offentliga sektorns vård- och socialförsäkringskostnader att öka kraftigt fram till 2020, bland annat på grund av ökad fetma, som är starkt associerad med hög konsumtion av bland annat fett.

Kostnaderna för övervikt och dess behandling riskerar att skena i väg med 25 miljarder kronor per år. Statens folkhälsoinstitut påpekar i rapporten ”Matvanor och livsmedel” vikten av en låg konsumtion av mättat fett och att det är angeläget att ordentligt utreda hur matkonsumtionen i Sverige kan påverkas med ekonomiska styrmedel.

För att bekämpa LCHF och förbättra matvanorna bör Sveriges riksdag snarast ta initiativ till en utredning om hur sådana styrmedel bäst utformas.

Folketinget i Danmark har infört en skatt på livsmedel som innehåller mer än 2,3 procent mättat fett. Kan Danmark, med sin gigantiska djurindustri, införa ekonomiska styrmedel, så borde Sverige också kunna göra det.