Annons

Lööf & Björklund har slösat bort väljarnas dyrbara tid

För de två partier som enligt både politisk hållning och praktisk mening ingått i alliansen sedan 2004, har företrädarna för Centerpartiet & Liberalerna spelat ett minst sagt vågat spel de senaste två månaderna. Ett spel som i slutändan inte resulterat i annat än minskat förtroende för dess partiledare, och i synnerhet en uppvisning av ett opportunistiskt janusansikte.
Debatt • Publicerad 18 december 2018
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L)
Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L)Foto: Stina Stjernkvist/TT

Inför prövningen av Stefan Lövfens regeringsbildning denna fredag, samt M-KDs lyckade budgetförslag som röstades igenom den 12/12, är det lämpligt att ställa sig frågan om varför Centerpartiet & Liberalerna röstade ner Ulf Kristersson redan den 14:e november. Och vad är anledningen till att dessa två “allianspartier” nu efter djupa förhandlingar med de rödgröna kommer vid rätt tillfälle att lägga ner sina röster när Ulf Kristersson ska prövas, igen?

Om du frågar Annie Lööf eller Jan Björklund kommer du få ett kollektivt svar på dessa gemensamma frågor. “Vi vill inte låta Sverigedemokraterna få inflytande”. Detta uttalande manifesterades inom partierna redan innan valet, och användes som slagord varje gång frågan togs upp. Självklart förklarade aldrig Lööf eller Björklund att ett sådant skäl skulle ge upphov till mer än 90 dagar av tvetydiga och skenheliga svar, samt lösningar över blockgränsen. Lösningar som skulle hindra en borgerlig politik. Men skälet kvarstod.

Annons

Det finns dock ett enormt problem med detta skäl. Sverigedemokraterna ingår varken i alliansen eller en hypotetisk regeringsbildning av partier på det högra blocket. De kommer inte stödja en alliansregering på samma sätt som det extrema Vänsterpartiet gjorde under Stefan Löfvens mandatperiod. Det är också sannolikt att dra slutsatsen att de icke-existerande kommunikationsvägar mellan Sverigedemokraterna och alliansen, kommer att förbli icke-existerande även under kommande mandatperiod.

Frågan kvarstår med andra ord. Varför spela detta spel? Var det, (som många andra redan spekulerat), endast politiskt handlade för att slutligen kunna falla tillbaka på alliansen? Eller var Lööfs och Björklunds beteende ett sätt för partiledarna att se huruvida ett blocköverskridande samarbete kunde leda till mer makt åt partiledarna?

En sak är säker. Detta magstarka och lite väl förvillande agerande har slösat bort talmannens tid, och inte minst väljarnas. Men som Ulf Kristersson sa den 14:e november om nedröstningen; “vi noterar det”.

Philip Vaduva

Annons
Annons
Annons
Annons