Lyssna på läraren

Debatt

Att en erfaren och kunnig lärare förmedlar kunskap är oftast att föredra framför att eleverna själva söker kunskap, skriver Christer Nylander (FP), riksdagsledamot från Kristianstad.

Artikeln publicerades 17 mars 2011.

Det sker enormt mycket på skolans område just nu. Med tidigare insatser, tidigare betyg, en ny lärarutbildning och tuffare skolinspektion ska vi försöka vända resultaten. Men behöver vi inte också en rejäl omprövning av den ensidiga betoningen på elevernas självstudier? Själva grunden för att vi har en skola är ju att det finns en lärare (vuxen och kunnig) som har något att berätta för elever (yngre och lärande).

Skolan och läraren har i grunden en kompensatorisk roll; den ska jämna ut skillnader som finns mellan elever med olika förutsättningar och bakgrunder. Därför är det oroande att forskning visar att det finns ett samband mellan alltför mycket eget arbete och sämre studieresultat. Särskilt tydligt är sambandet för elever som kommer från studieovana hem. Resultaten blir sämre och klyftorna ökar. Skolans kompensatoriska roll undergrävs alltså. När elever i stor utsträckning lämnas ensamma i sitt arbete så försämras resultaten samtidigt som skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökar.

Studier i Kanada visar att ungdomar i gymnasieålder – om de är högpresterande och studiemotiverade – kan lära sig lika bra på egen hand som vid mer traditionell undervisning. Det är inte så överraskande. De som har lätt för skolan och stort stöd hemifrån klarar sig bra oavsett skolsystem. Men den kanadensiska studien visar också att den som redan har svårt i skolan - det kan beror på dåligt stöd hemma eller bristande språkkunskaper - ofta blir förlorare med en allt för ensidig betoning på självstudier.

Studien gäller gymnasieelever. Man kan då fundera på vilka effekter det får när elever i lågstadiet förväntas välja studieinnehåll och uppgifter, därefter själva planera och strukturera sitt arbete samt slutligen själva utvärdera sina insatser.

Under lång tid har inslaget av eget arbete (eller "forskning" som det ibland kallas) och eget sökande efter kunskap, ökat på den regelrätta undervisningens bekostnad. Det är ingen slump att det ser ut så i svensk skola; det metodvalet har hyllats i svensk skoldebatt och av svenska skolpolitiker. Lärare och skolledare har förväntats följa trenden.

Politiker ska inte lägga sig i hur läraren väljer att lägga upp arbetet i klassrummet. Valet av metod för undervisningen är ett beslut som ska fattas av respektive lärare. Därför är det olyckligt att ansvariga skolpolitiker under lång tid ensidigt har predikat och premierat mer egenarbete där eleverna långt ner i åldrarna förväntas genomföra egen "forskning" i stället för att få hjälp av läraren att orientera sig i ett obekant stoff. Visst är det bra med eget ansvarstagande och visst har grupparbete och egenstudier sin plats i skolan. Men har inte pendeln slagit alltför långt åt det hållet? Skolpolitiken och skolpolitiker bör sluta att ensidigt betona självstudier.

När vi i Folkpartiet liberalerna påbörjade förnyelsen av skolpolitiken för 15 år sedan var en av huvudanledningarna att vi såg ett skolsystem som inte bara innebär minskade kunskaper utan också ökande klyftor. Vi genomför nu en lång rad reformer som ska bidra till att vända resultaten och ge fler chans att nå framgång i skolan. Ska vi lyckas med det behövs fortsätta reformer som lyfter skolans standard och status, men också en omprövning och diskussion av den pedagogiska idé som säger att det nästan i varje tillfälle är bättre att eleven självständigt söker kunskap än att lyssna på en kunnig och skicklig lärare.

Christer Nylander (FP),riksdagsledamot från Kristianstad