Debatt: Miljöpartiets nystart växer underifrån

Gustav Fridolin (MP) ,
Foto:Fredrik Jalhed

Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin vill att partiets nystart ska innebära en långsiktighet och att partiet ska bli ett parti. I denna debattartikel exklusivt för Kristianstadsbladet pekar han på ytterligare saker som han vill att Miljöpartiet ska stå för.

När vi säger att vi jobbar för långsiktighet, måste liksom envisheten hänga med på köpet. Det var Dolores Öhman som sa det. Minns jag rätt pratade vi om de lokala turerna runt skolpolitiken, en investering som hon och de andra lokala miljöpartisterna ville göra och hur man får lära sig i politiken att vägen dit man vill sällan är spikrak.

När Miljöpartiet nu går mot en nystart så är lämnar Dolores ord inte mitt huvud. Miljöpartiets själva grundidé är att bygga politiken så den håller längre än bara till nästa val. Där är det samma sak med den hållbara miljöpolitiken som med investeringarna i skolan det handlar inte bara om vad som är viktigt nu, utan om vilket samhälle vi vill vara när våra barn växt upp.

Den här inställningen till politik kräver en rejäl portion envishet hos miljöpartisten. Politik är ju sällan de stora gesternas marknad. Att styra en kommun eller ett land är det nästan aldrig. Det handlar inte om de stora jättekliven som följs av de högljudda hurraropen. Istället handlar det om att steg för steg, kompromiss för kompromiss göra sin kommun, vårt land och världen lite bättre. Miljöpartisten kan inte gå och hoppas på ett bättre parlamentariskt läge någon annan gång att lösa miljöproblemen, vi måste ta tag i dem nu. När vi åker på ett nederlag fungerar det aldrig att stå kvar och sura, då måste vi alltid hitta andra vägar att nå målen.

    Detta är en erfarenhet som miljöpartister runt om i landet har med sig. Inget parti styr så många landsting som Miljöpartiet och vi styr i nästan hälften av landets alla kommuner, fler än Moderaterna. När Miljöpartiet nu går in i en nystart är det denna erfarenhet vi måste ta till vara. Mer än någonting annat måste nystarten handla om att bli ett parti igen. Inte ett parti som ibland är i opposition och ibland i regering, utan ett parti som är tydligt både i sin politik och i sitt ansvarstagande. Inte ett MP Hässleholm och ett MP riks, utan ett Miljöpartiet som står för samma grundläggande värderingar var man än möter det och som gör arbetet tillsammans.

    För att nå dit tror jag att vi måste sätta upp några mål för nystarten:

    Gröna lokalpolitiker ska kunna påverka regeringspolitiken. Våra ambitioner för miljön och skolan blir bara verklighet om vi jobbar tillsammans. Regeringen bygger inga spårvägar eller anställer lärare, vi kan bara ge regioner och kommuner bättre möjligheter att göra jobbet. Därför måste samarbetet vara helt naturligt. Vi behöver fler mötesplatser där de lokala erfarenheterna och partiets breda kompetens kan omvandlas till konkret politik. Vi höll nyligt en dialogkonferens på tre platser om etableringspolitiken, fler sådana konferenser i olika frågor och former bör hållas under mandatperioden.

    Alla ska veta vart Miljöpartiet vill. Att regera är mer än att bocka av sju krav på ett tiopunktsprogram. Det är att styra riktningen. Då måste vi kunna visa på vägen bort från konsumtionshysterin och resursslöseriet in i ett samhälle där människor inte stressas sönder och ekonomin byggs inom de ramar miljön sätter. Vi kommer aldrig lyckas förklara för alla exakt vad vi vill i varje fråga, men alla ska veta vart vi vill ta samhället. Därför måste vi ge plats för en idédebatt som är större än nästa fråga på dagordningen. Som språkrör är uppgiften att i de sammanhang man kan våga lyfta blicken från dagspolitikens krav, att visa vart vi vill.

    Miljöfrågan ska vara en av medborgarnas viktigaste frågor i valet 2018. På ett sätt är det lätt att förstå varför miljöfrågorna halkat ner på dagordningen. Krig, terrorhot, EU-sammanbrott och finanskris dominerar. Men då är vår uppgift att visa hur detta hänger ihop. Hur oron göds av torka, oljeberoende och resursslöseri och hur därför en av de viktigaste lösningarna stavas miljöpolitik. Vi måste få människor att förstå varför Miljöpartiet aldrig behövts mer än nu. Det bör bli partiets samlande mål för resten av mandatperioden.

    Vi ska känna stolthet över det vi uträttar. Samhällsbygget märks. Investeringarna i miljön och skolan är större än någonsin, barngrupperna i förskola och fritids minskar, det blir billigare att reparera och dyrare att slösa, gifter rensas bort i barns vardag, vi går mot 100% förnybart, nya gröna stadsdelar byggs, kollektivtrafiken byggs ut, Ojnareskogen skyddas, det militära avtalet med Saudiarabien är historia, föräldraförsäkringen blir mer jämställd. Står inte vi upp för allt bra vi gör kommer ingen annan göra det. Förklarar inte vi kompromisserna kommer ingen annan förstå varför vi gjort dem. Och viktigast: känner vi inte stolthet i våra framgångar orkar vi till slut aldrig ta nästa fajt.

    Miljöpartiet ska vara ett parti för mod, inte rädsla. Ja, jag räds klimatförändringarna och miljöförstöringen. Jag tror alla föräldrar gör det. Rasismen och barnfattigdomen ger mig kalla kårar. Men det finns redan en politisk kraft som byggs av rädsla. Vi är motsatsen. Vi tror på styrkan i det människor kan uträtta. Vi ser solcellerna på taken och engagemanget hos läxhjälpsvolontären. Vi ska vara alternativet för dem som vågar tro på att Sverige kan vara ett riktigt bra land, och som vill göra sitt för att det ska bli det - både för sina egna barn och för grannens ungar. Vår kommunikation ska bygga på hopp och framtidstro.

    Miljöpartiet står starka. I varje kommun runt om i landet sitter vi där någon gång i månaden, ett gäng av lärare och elektriker, pensionärer och studenter, biologer och ekobönder som träffas runt ett köksbord eller i en lokal och bestämmer tillsammans hur vi tar nästa steg mot en bättre värld. Detta är det miljöparti jag känner, och jag är övertygad om att kraften till nystarten kommer från samtalet runt just det där bordet.