Några tankar i torkan

Hösten 2017 blev en våt historia med oskördade potatisåkrar, liggsäd och fastkörda traktorer. Det ena lågtrycket avlöste det andra. Det gick nästan inte en dag utan att vi fick regn i varierande mängder. Vi kallade det då en katastrof – och det var det. Det positiva var, att grundvattenförråden fylldes på.

Debatt • Publicerad 13 juli 2018

Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Nu har vi fått uppleva motsatsen – en torka som skapar nya frustrationer. För mig är det en ständig pina att se brunbrända betesmarker, brådmogna sädesfält samt uttorkade bäckar och åar. Artiklar i tidningar talar allt oftare om masslakt av våra matresurser, nämligen nötboskapen. Några har förklarat för mig, att det löser vi genom att öka importen av kött och spannmål. Men jag vill inte öka mängden importerad mat utan vill öka den svenska matproduktionen.

Låt fantasin flöda! I ett av otaliga inslag i radio hörde jag härförleden en lantbrukare från Östergötland, som hade köpt till ett antal ställen, där några hade höglänt mark och andra hade mera låglänt sådan. En intressant tanke tyckte jag. Jag talar med lantbrukaren Andreas, som säger, att hade jag inte haft maden intill ån, så hade jag aldrig klarat betet till mina köttdjur. Genom att tänka utanför den gängse ramen löser han problem, vilka förefaller olösliga. En annan sak jag tänker på är det igenväxande och småskaliga landskapet – tänk vilken resurs de egentligen är i dessa svåra tider. Varför inte använda igenväxningsmarkerna som betes- eller slåttermarker. Det bidrar till vårt matförråd och till en förbättrad biologisk mångfald.

Annons

På 1860-talet hade vi besvärlig torka och missväxtår i Sverige och många människor tvingades utvandra till Nordamerika. Det ska vi inte behöva göra idag. Var kreativa, samarbeta och se de möjligheter som finns runt hörnet. Själv har jag har några tunnland ”värdelös” mark. De kommer att betas av några kor, som tillhör en lantbrukare i bygden, under några veckor och jag känner att jag lämnar ett litet bidrag till den svenska matproduktionen. I Broby hembygdspark skall vi ha slåttergille den 26 juli och i stället för att kasta det torkade gräset i en outnyttjad hög, vilket vi har gjort under tidigare år, kommer den lilla skörden att gå bli mat till ett par islandshästar och några får i bygden. Dessa exempel kan mångfaldigas om vi hjälps åt. Jag vill att vi ska äta svenskt kött, använda svenska spannmålprodukter och äta svenska grönsaker. Och kära medborgare: Stäng av robotgräsklipparen som far över brunbrända gräsmattor dag ut och dag in. Den är onödig och rent av skadlig för gräset där och förstärker det torkande eländet!

Sven Jensén

Ekolog och månskensbonde

Annons