Näringsidkarna i kläm – som vanligt

Gunnar Olsson vill att de allra miljö- och fiskvänligaste kraftverken ska få finnas kvar, och när så behövs, ska man kunna bygga nya, miljövänliga verk vid de dammar som ännu finns.
Foto:

Ålfiske/ Replik till Mårten Wallbergs , vice ordförande i Naturskyddsföreningen, inlägg ”Orimligt att bedriva aktivt fiske av ål” (Kristianstadsbladet 12/11).

Artikeln publicerades 27 november 2015.

Wallberg menar att ålfisket i Sverige borde totalförbjudas. Som vanligt är det svenska näringsidkare som skall sitta emellan. Frankrike gör fortfarande aladåber på glasål. Spanien och Portugal fångar stora mängder glasål, som annars skulle ha vandrat in i Engelska kanalen och till sist nått svenska kuster och vattendrag. Begränsningen att fiska ål är viktbaserat. Kvoten innebär att en svensk fiskare kanske kan fånga 300 vuxna ålar per år. Med samma viktbegränsning kan en sydeuropeisk fiskare landa nästan 115 000 glasålar. Om fångsten i stället varit individbaserad skulle varje fiskare i Sydeuropa ha fått fånga 1,5–2 kilo glasål.

Jag tycker också det är synd att svenska ålfiskare enbart får fånga ålar av honkön. I Sverige är minimimåttet på fångad ål 70 centimeter. En hanål blir inte över 50 centimeter lång, så de tillåtna ålarna är enbart av honkönet. Eftersom ålar inte är kända som hermafroditer, slår en sådan lag hårt mot reproduktionen.

Wallberg fortsätter att sparka mot vattenburen elproduktion. I ett inlägg dagen efter belyser fyra lokala riksdagsledamöter ålfisket och anser att det måste finnas kvar. Däremot så skuldbeläggs vattenkraften. I flera artiklar har jag försökt belysa att det finns olika kategorier av vattenkraft. Vi har de 208 stora kraftverken och sedan har vi småskalig vattenkraft, där även mikrokraftverken ingår. Mikrokraftverken är oftast gamla kvarnar med låga överfalls-dämmen, där vattnet, som inte går genom turbinen, rinner över fallet eller i omlöpet. På sommaren, när fiskvandringen är som störst, är vattennivån i regel så låg att turbinerna står stilla.

När det gäller fiskdöd jämförs mikrokraftverken med den storskaliga vattenkraften, ofta efter Monténs modell, som gjordes 1985 åt Vattenfall. Den enda likheten är att båda kategorierna drivs av vatten. Man kunde i stället ha använt sig av de utredningar som gjorts i Kävlingeån och danska Gudenån.

De två minsta kraftverken i vart och ett av dessa vattendrag, är de som mest liknar verken i Vramsån. Under de fyra år (2006–2009) som mortalitetsutredning pågick i Kävlingeån, hade man ingen dödad ål vid de två kraftverken. Inte heller i de båda kraftverken i Gudenån hade man någon dödad ål, men däremot 5 procent skadad ål. Det är långt ifrån de siffror vår koldioxidfria elproduktion ständigt pådyvlas. Ändå är det mikrokraftverken som skall stängas och kulturhistoriska anläggningar ska bort.

Trafiken kan också delas upp i olika kategorier. Man kan tala om motortrafik, cyklister och gångtrafikanter. Med samma tankesätt skulle man i så fall ha förbjudit gångtrafik för att få ner dödssiffrorna i trafiken. 

Jag är inte ute efter att stoppa några miljövänliga kraftverk. Jag vill bara att de allra miljö- och fiskvänligaste skall få finnas kvar, och när så behövs, ska man kunna bygga nya, miljövänliga verk vid de dammar som ännu finns. 

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Kristianstadsbladet så godkänner du samtidigt våra regler.

På kristianstadsbladet.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på kristianstadsbladet.se. På tider då Kristianstadsbladets webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på kristianstadsbladet.se

kristianstadsbladet.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på kristianstadsbladet.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Kristianstadsbladet som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.