Nedläggningen av franskan - utred alternativen ordentligt först

Debatt
Beslutet att lägga ned undervisningen i franska i Kristianstads kommun verkar framtaget i hast, menar insändarskribenterna.
Foto: Paul Madej
Beslutet att lägga ned undervisningen i franska i Kristianstads kommun verkar framtaget i hast, menar insändarskribenterna.

Skolchefer i Kristianstad föreslår att lägga ned franska som ett av de moderna språken i språkvalet. Den anförda anledningen är regeringens beslut att undervisningen ska starta senast i årskurs 6 från och med höstterminen 2018.

Enligt Anders Månsson, skolområdeschef, innebär det för stora kostnader och för stor organisatorisk komplexitet för att Kristianstads kommun ska kunna erbjuda franska, spanska och tyska.

Tidigare inlägg i den här debatten har väl beskrivit betydelsen av främmande språk i samhället (22/12) och det otidsenliga i att lägga ned dem (29/12). Vi vill i detta inlägg lyfta några andra perspektiv och uppmana till vidare utredning.

Skollagen anger att huvudmannen ska erbjuda minst två av de tre språken, franska, spanska och tyska. Att lägga ned franska skulle därför inte innebära något formellt fel, men att en hel kommun beslutar att lägga ned ett språk på alla grundskolor vore ett mycket ovanligt, möjligen unikt, beslut. Det är vanligt att skolorna själva beslutar om vilka moderna språk som kan erbjudas utifrån de lokala förutsättningarna.

Det är paradoxalt att förslaget grundas i en reform där en avsikt varit att stärka moderna språk. I betänkandet till regeringens beslut (U2016/03475/S) beskrivs skälen till att alla skolor bör starta undervisningen i moderna språk i årskurs 6. Ett skäl är likvärdighet, ett annat att lärandet kan bli bättre. Skolverket menar i en rapport (2014) att elever i spanska som startade i årskurs 6 nådde bättre resultat i åk 9 än elever som startade i åk 7, även om det totala antalet undervisningstimmar är detsamma.

I regeringens proposition (2016/17:143) lyfts frågan om merkostnader och en ökad lärarbrist som eventuella konsekvenser av en start i årskurs 6. Fjärrundervisning nämns som ett alternativ för mindre kommuner men som förstås även kan tillämpas av andra. Samtidigt är det svårt att utifrån förstå varför inte beslut om språkutbudet kan få fattas på skolnivå.

I de F-9 eller 4-9 skolor som erbjuder franska idag torde en start i årskurs 6 innebära en mycket liten förändring. Till saken hör att även i Kristianstads kommun startade undervisningen i moderna språk i åk 6 fram till och med 2011. Det som nu anses vara för organisatoriskt komplext var alltså möjligt för bara några år sedan.

Att besluta att lägga ned ett av de moderna språken är ett exempel på lokal språkplanering, det vill säga en medveten styrning av språkförhållandena i samhället. Det är svårt arbete som är förknippat med ett stort ansvar. Det är därför oerhört viktigt att planerade förändringar diskuteras ingående med berörda lärare, elever och föräldrar samtidigt som det finns tydlig information, en god framförhållning och noggranna konsekvensanalyser.

De signaler vi har fått tyder på att förslaget verkar framtaget i hast. Det vore därför allvarligt om det blev verklighet utan att man först har tittat noga på alternativ och konsekvenser.

Jonas Granfeldt

professor i fransk språkvetenskap

Malin Ågren

docent i fransk språkvetenskap

Lunds universitet