Nya regler för bankrekonstruktion

Debatt
”Det som förvånar mig är att inte någon av de större dagstidningarna hittills reagerat för vad som redan hänt”, skriver Mats Lönnerblad.
Foto:

Bank/ Från den 1 januari 2016 är alla medlemsländer inom EU tvungna att börja tillämpa den nya reglerna för rekonstruktion vid en bankkris, som innefattar skuldreduktion (”bail-in”).  Hur det kan gå till  visar vad som redan hänt på Cypern och i fyra italienska mindre banker som hamnat i kris och som ”rekonstruerades” av den italienska regeringen den 22 november 2015.

Artikeln publicerades 22 januari 2016.

Mer än 100 000 bankkunder förlorade alla sina besparingar. Italienarnas upprördhet steg till bristningsgränsen, när det kom fram att medan vanliga bankkunder förlorade sina besparingar fick stora långivare och aktieägare en förvarning (precis som i Sverige när det är bankkris) och kunde avveckla sina positioner i tid, vilka i några fall uppgick till betydande belopp.

I fallet med de fyra italienska bankerna Banca Etruria, Banca Marche, Carichieti (Sparbanken Chieti) and Carife (Sparbanken Ferrara) genomfördes bankrekonsruktionen med ett regeringsbeslut. Denna brådska visar att regeringen försökte få det avklarat före 1 januari för att undvika tvingas använda EU:s nya skuldreduktionsreglemente. 

Aktier och obligationer i bankerna beslagtogs. Cirka 100 000 ägare av oprioriterade obligationer (subordinate bonds) med hög risk, men också hög avkastning förlorade alla sina pengar upp till 750 000 euro. De fyra bankerna kommer att likvideras och delas upp på fyra överbryggningsbanker och en bad bank (en ”ryggsäck” för dåliga lån). Bankräddningen (bail-in) går på 3,5 miljarder euro, vilket kommer att betalas av en bankstödsfond, som är en insättningsgarantifond ägd av banksystemet. Det betyder att de misskötta bankerna räddas men att det precis som när det är bankris i Sverige är företagen, och konsumenterna som betalar notan.

När det framkom gick de större bankkunderna fria, så vände sig ilskan inte bara mot bankerna utan också mot regeringen som leds av premiärminister Matteo Renzi. Han blev ännu mer trängd eftersom det dessutom blev känt att både hans minister Elena Maria Boschi och hennes egen familj har nära band till ledningen för en av de fyra krisbankerna.

På samma sätt skulle den italienska utredningen kunna avslöja hur bankerna lurat sina kunder, men också hur de fyra krisbankerna gjorts om till kasinon och gått i konkurs. En sådan undersökning skulle kunna återinföra regler för en god banksed och garantier för insättarna genom en bankdelningslag. 

Den 2 november 2015 skickade regeringen vidare direktivet som ett svenskt lagförslag till riksdagens bord, som med största brådska genomdrev denna gigantiska bankreform fram till ett beslut den 16 december. Det blev för knappt att låta lagen börja gälla redan vid årsskiftet, så därför skall den börja gälla först den 1 februari 2016, en månad efter övriga EU. Bankkrishanteringslagen heter: Lag om resolution.

Det som förvånar mig är att inte någon av de större dagstidningarna hittills reagerat för vad som redan hänt. Sverige som under de senaste 25 åren redan varit med om den största bankkrisen i Sveriges historia, som sedan eskalerat till en global bankkris. Vare sig etermedia eller pressen verkar vilja förstå vad som kommer att hända om ingenting konkret görs för att genomföra en bankdelning där bankernas spekulativa verksamhet försvinner så att bankerna förmår att bättre skydda spararnas och företagens tillgångar i framtiden.

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Kristianstadsbladet så godkänner du samtidigt våra regler.

På kristianstadsbladet.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på kristianstadsbladet.se. På tider då Kristianstadsbladets webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på kristianstadsbladet.se

kristianstadsbladet.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på kristianstadsbladet.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Kristianstadsbladet som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.