Ökad köttproduktion oförenlig med livsmedelsstrategins övergripande mål

Per-Anders Jande och Jonas Norberg
Regeringens livsmedelsstrategi är en plattform, utifrån vilken livsmedelspolitiken ska bedrivas fram till 2030, enligt insändarskribenterna.
Foto:

Regeringens livsmedelsstrategi är en plattform, utifrån vilken livsmedelspolitiken ska bedrivas fram till 2030.

Det övergripande målet är att främja en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige, samtidigt som produktionen ska bidra till att uppfylla de svenska miljömålen och internationella hållbarhetsmål, som Agenda 2030. Detta låter bra, men samtidigt finns det ett sektorsmål för ökad köttproduktion i Sverige, vilket är tydligt oförenligt med ambitionen om att jordbruket ska bidra till hållbarhetsmålen.

Alla de nationella miljömålen ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, hav i balans, myllrande våtmarker, ett rikt odlingslandskap, begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet påverkas negativt av djurhållningen och i flera fall är djurhållningen den stora orsaken till att målen inte uppnås.

Vår höga köttkonsumtion har också stark negativ påverkan på många av hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Det är mer lönsamt att producera djurfoder till rika länder än mat till fattiga. Det leder till att jordbruksmark tas i anspråk i fattiga länder för foderproduktion.

Småbönder slås därmed ut och livsmedelspriserna höjs, vilket skapar fattigdom och hunger. Dessutom är djurhållningen den absolut största orsaken till utrotningen av vilda djur och förlust av biologisk mångfald. Svensk djurhållning bidrar i allra högsta grad till allt detta, eftersom vi importerar fodervaror och därmed förstör ekosystem och vattenresurser i fattiga länder.

En minskning av animalieproduktionen till förmån för produktion av hållbara vegetabiliska livsmedel, bioenergi och biomaterial ger en enorm positiv effekt på miljön och har potential att vända jordbruket från att vara en av våra största miljö- och klimatbovar till en sektor som motverkar växthusgasutsläpp och ser till att klimatmålen uppnås.

Då djurhållning är extremt ineffektiv ger en övergång till vegetabilieproduktion också förbättrad konkurrenskraft och potential för kraftigt ökad lönsamhet för den svenska jordbrukssektorn. Vi hoppas att regeringen väljer att fokusera på livsmedelsstrategins övergripande mål om konkurrenskraft och hållbarhet och därmed på minskad animalieproduktion.

WWF föreslår ett mål om en halverad köttkonsumtion till 2030, som ett första steg. Detta mål står Svensk mat- och miljöinformation också bakom. I livsmedelsstrategin finns ambitionen att låta offentlig upphandling styra mot hållbar livsmedelskonsumtion.

Arbetet för minskad köttkonsumtion pågår redan för fullt i kommunerna och vi hoppas att regeringen med stöd i livsmedelsstrategin uppmuntrar denna positiva utveckling. Ett nationellt mål för minskad köttkonsumtion i offentlig måltidsverksamhet och ekonomiska incitament för att dra ner på köttet kan göra stor skillnad.

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Kristianstadsbladet så godkänner du samtidigt våra regler.

På kristianstadsbladet.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på kristianstadsbladet.se. På tider då Kristianstadsbladets webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på kristianstadsbladet.se

kristianstadsbladet.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på kristianstadsbladet.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Kristianstadsbladet som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.