Oroväckande syn på folkbildning hos Skånes kommuner
Cirka 1,7 miljoner cirkeldeltagare är med och bidrar till ett starkt och öppet demokratiskt samhälle varje år i 266 600 cirklar. Studieförbundens kulturprogram lockar varje år flera besökare än de svenska biograferna, 2016 anordnades närmare 375 200 program med nära 20 miljoner deltagare. På många mindre orter är det studieförbundens kulturprogram som håller igång det lokala kulturlivet. Hur hade Sverige hanterat integrationen och mottagandet av våra nya svenskar utan folkbildningen och civilsamhällets krafter?
Folkbildningen är en del av vårt civilsamhälle, med stark koppling till olika föreningar och nätverk. Folkbildningen är minst lika relevant idag som förr. Det visades inte minst under 2015 och 2016 då studieförbunden med statligt stöd byggde upp en verksamhet med asylsökande. Under 2016 deltog 80 000 asylsökande i folkbildningen i 272 kommuner för att lära sig svenska och mer om vårt samhälle. Verksamhet som nu främjar integration och etablering på ett oerhört betydelsefullt vis.
Det är utifrån insikten om folkbildningens starka bidrag till samhällets utveckling på en rad områden som Region Skåne ingått en överenskommelse med den samlade folkbildningen i Skåne. Överenskommelsen syftar till att stärka samverkan, identifiera aktörernas olika roller och främja folkbildningen möjligheter att bidra till regional utveckling.
Samtidigt, under de senaste 25 åren har studieförbundens anslag från kommunerna minskat med två tredjedelar. Det är en nedskärning som faktiskt saknar motstycke. Så sent som i år blev Höör den tredje kommunen i Skåne som beslutat att inte ge något bidrag alls till studieförbunden. Den här utvecklingen påverkar såklart vår möjlighet att nå nya och fler deltagare, som är ett viktigt mål i den nationella folkbildningspolitiken.
För att fler ska nås måste kommunerna istället tillföra mer pengar, och vi lovar – det är en god och klok investering i kommunens medborgare och utveckling. Om studieförbunden ska kunna fortsätta bedriva folkbildning på nuvarande nivå i hela Skåne så är anslagen från kommunerna givetvis en viktig förutsättning för detta.
Det finns ingenting som tyder på att intresset för studiecirklar minskar, tvärtom. Nya undersökningar visar att studiecirkeln fortsatt är den mest populära formen för att lära sig nytt, kunna bidra till samhällsutvecklingen och må bättre. Så stor andel som 42 procent vill helst lära sig något nytt genom att gå en studiecirkel.
Folkbildningen må ha mer än hundra år på nacken, men den är viktigare än någonsin.
Inte minst gäller det förmågan att orientera sig i och hantera den digitala kommunikationen, som har öppnat helt nya möjligheter i form av transparens, relationer och gemensam kunskap, men också hot i form av fejkade nyheter, troll-aktioner och masstrakasserier. Vi ser också hur anti-demokrater och rasister flyttar fram sina positioner i nätets undervegetation eller helt öppet. Här spelar folkbildningen en viktig roll för att samhället ska kunna stå emot sådana tendenser.
Vi i Skånes studieförbund står alltid till förfogande för att föra dialog kring samarbeten och hur vi gemensamt kan lösa samhällets olika utmaningar. Vilka satsningar ser du, som politiskt förtroendevald, att er kommun kan göra på studieförbundens verksamhet under nästa mandatperiod?
SISAM - Skånes studieförbund i samverkan
Åse Webeklint, ABF
Björn Ahlgren, Folkuniversitetet
Romdhane Boussaidi, Ibn Rushd
Kennet Lunderquist, Kulturens Bildningsverksamhet
Helene Gustavsson, Medborgarskolan
Jan Gyllenbok, NBV
Reino Fridh, Sensus
Margaretha Clarén, Studiefrämjandet
Ivar Hedén-Judt, Studieförbundet Bilda
Åsa Björk, Studieförbundet Vuxenskolan