Polisens utökade befogenheter i vapenfrågor är en självklarhet
Det är varje ansvarskännande medborgares önskan i en rättsstat att ha polisen som ansvarig för vapenfrågor i stort och självklart också ha föreskriftsrätten som inte skall bestämmas av en politikerstyrd myndighet. Det hedrar därför Naturvårdsverket att föreslå att föreskriftsrätten skall överföras till polisen. Polisens utökade befogenheter i vapenfrågor är en självklarhet.
Bromans sanslösa synpunkter borde förpassas till papperskorgen där de hör hemma.
Vapeneffekten som studerats vetenskapligt säger att människor som har tillgång till vapen beter sig mer aggressivt och är också mer benägna att ta till våld. Detta gäller naturligtvis både så kallade jägare och de kriminella nätverken.
Det finns alldeles för många ”legala” vapen, inte minst hos jägare som skjuter på allt som rör sig, oavsett om det är tillåtet eller inte. De skjuter till exempel rävar året om, oavsett om djuren har ungar eller inte, de skjuter rödlistade rovdjur illegalt eftersom jägare “tar sig rätten” att skjuta när de behagar eftersom påföljd av jaktbrott alldeles för sällan döms ut alternativt överklagas varvid eventuella domar mildras i hovrätten, framför allt i de nordliga landskapen.
Jägare gnäller över att jakthundar dödas i samband med jakt men de tiger still med att de själva ofta orsakar hundarna död. Enligt Agria dödades 5.968 hundar mellan 2007-2017 i trafiken, 155 hundar sköts av jägarna själva och 178 försvann under jakt, 431 drunknade, 439 tågdödades, 214 togs av rovdjur och 1044 togs av vildsvin. 705 hundar dödades/skadades av okända djur.
Men så fort en hund dödas eller skadas av rovdjur så drar jägarförbunden på för fullt med sin propagandamaskin och skriker sig hesa på licensjakt. Troligen eftersom det är kul att döda. Och deras lydiga tjänstemän går dem till mötes. Och ovetande medborgare har noll koll.
Det samvetslösa jägarförbundet (som dessutom arvoderas med ca 60 miljoner av våra skattepengar årligen) har en omfattande lobbyverksamhet bland politiker och tjänstemän och tydligen också vissa journalister för att få fortsätta döda eftersom dödandet verkar vara jägarnas hobby.
Jakt organiseras och säljs för stora pengar till utländska jägare och det tycks inte finns någon gräns för den penninghunger och det djurplågeri som följer i dess spår. Det finns inte heller någon gräns för den likgiltighet för våra vilda djur som politikerna uppvisar. Detta syns i den mångfald motioner som särskilt Moderaterna och Centern har tid att skriva på skattebetald arbetstid när de går jägarlobbyns ärenden.
Anne Rimmenstedt
