Rätt att lägga ner dåliga utbildningar

,

Dåliga högskolor och universitet ska läggas ner, och högskolor ska bli lokala campus till universitet. Så åsiktar sig ledarsidan i Kristianstadsbladet den 28 augusti.

Artikeln publicerades 30 augusti 2017.

Som professor vid en högskola i tidningens närhet, vill jag framföra lite fakta från den värld som tidningen så svepande uttalar sig om.

2012 redovisades den enda utvärdering som gjorts av mitt akademiska ämne, företagsekonomi (Högskoleverket, Reg.nr 643-06045-10). Utvärderingen var främst inriktad på utbildningarnas förmåga att ge studenterna akademiska kvaliteter, det vill säga fokus var på deras examensarbeten.

Resultaten blev omtumlande. Man gav tre betyg, bristande kvalitet, hög kvalitet och mycket hög kvalitet. Bristande kvalitet gavs till 37 procent av utbildningarna. Endast 10 procent av utbildningarna bedömdes ha mycket hög kvalitet.

Det finns således skäl för tidningens slutsats, lägg ner 1/3 av utbildningarna. Men var befinner sig utbildningarna som ska läggas ner?

Högskolorna hade 38 procent underkända utbildningar medan universiteten hade 37 procent. Däremot hade högskolorna 15 procent med mycket hög kvalitet, medan universiteten hade blott 7 procent. Finns det någon skillnad består den således i att högskolor är mer sannolika att skapa mycket god akademisk utbildning i företagsekonomi!

Det mest anmärkningsvärda är att inget universitet med kandidatutbildningar fick det högsta betyget. Endast tre utbildningar fick det högsta betyget på kandidatnivå, och de bedrevs på högskolorna i Jönköping, Kristianstad och Stockholm.

Tidningen anser att Malmö Högskola ska bli campus under Lunds Universitet. Kanske de också åsiktar sig om att Högskolan Kristianstad borde bli campus till universitetet i Lund? Men i företagsekonomi fick Lunds Universitetet bristande kvalitet på två magisterutbildningar och mycket hög kvalitet på en, medan kandidatutbildning fick hög kvalitet. Högskolan Kristianstad fick mycket hög kvalitet på kandidatnivån och hög kvalitet på magisternivån. Det finns därför inga kvalitetsskäl för att bli högskolan ska bli ett campus åt Lunds Universitet när det avser utbildning i företagsekonomi.

Små högskolor är emellertid underkastade en hög risk som större högskolor och universitet inte har. Om de kan attrahera goda akademiker, och dessa ges ett avgörande inflytande över utbildningen, kan de utveckla högskolan mycket starkt, just på grund av dess litenhet. Men samtidigt gäller också det motsatta.

Om akademiskt svaga krafter får inflytande, förlorar högskolan snabbt sin potentiella styrka. Det är därför av vikt att högskolor har tydliga strategier för sin utveckling och att de vågar utse och stödja akademiska ledare som driver strategin.

Sven-Olof Yrjö Collin

professor i Företagsstyrning vid Högskolan Kristianstad