Rent på vårdcentralen – en ideologisk fråga?
Det var ett uppslitande avslut både för den berörda städpersonalen och för enheterna. Många hade jobbat i 20 år och längre på samma arbetsplats och tillförde både kompetens, kvalitet och omtanke på arbetsplatsen. Det var alltid rent och snyggt, personalen fick hjälp med framdukad frukost på sin rast och patienterna fick ofta ett första välkomnande bemötande av lokalvårdaren när man kom.
Beslutet att hyra in personal utifrån baserades främst på politisk ideologi förmodar jag. Jag har inte sett någon kostnadsberäkning baserad på städning i egen regi eller inhyrd.
”... vi vet ju alla att städresultat sällan varar länge, och särskilt inte i lokaler där både personal och patienter ständigt rör sig”
Nu har vi levt i denna verklighet i ett antal år med massor av klagomål från verksamheterna. Städningen sker enligt ett koncept, INSTA 800. Detta är en metod med olika renhetsgrader enligt ett tabellsystem. Högsta renhetsgraden räknas vid lokaler där renhet är av avgörande betydelse, exempelvis operationssalar.
Renhetsgraden mäts omedelbart efter att städningen har utförts och då bör det ju vara rent. Tyvärr vet vi ju alla att städresultat sällan varar länge, och särskilt inte i lokaler där både personal och patienter ständigt rör sig. Vid dåligt väder blir det snabbt smutsigt igen och föräldrar vill av naturliga skäl inte släppa ner sina barn på ett smutsigt golv.
Ett basutbud erbjuds och utifrån detta finns tilläggsuppgifter som man betalar extra för, till exempel i basutbudet finns tömning av en papperskorg per rum, finns det flera så kostar det extra annars får man själv tömma den andra.
”Man saknar en självklar social tillhörighet och missar daglig info som kan vara relevant även för städpersonal.”
Denna extrakostnad per dag kan bli betydande då basutbudet inte täcker mer än nödvändig städning, och det är extrakostnaderna som kan bli en vinst för entreprenören. Det kan dock bli en dyr historia för vårdcentralerna!
Förutom att lokalerna sällan är rena längre än en kort stund efter städning så är det även en arbetsmiljöfråga för lokalvårdarna och personalen på plats. Lokalvårdaren kommer in, gör sitt jobb och måste vidare till nästa arbetsplats. Man saknar en självklar social tillhörighet och missar daglig info som kan vara relevant även för städpersonal. Det är chefen på vårdcentralen som har ansvaret för arbetsmiljön även för inhyrd personal men detta kan inte vara lätt då man kanske sällan har tid att mötas.
Kommunal hävdar en vinst både ur arbetsmiljö samt kvalitetssynpunkt med lokalvårdare anställda på varje vårdcentral som både kan utföra daglig städning samt hålla rent vid behov. De kan dessutom överta arbetsuppgifter från övrig personal vilket frigör tid för dessa att hinna med alla arbetsuppgifter som behöver deras specifika kompetens. Det finns flera arbetsmiljöargument för egenanställda lokalvårdare som man som politiker borde beakta då man i den rollen även har ett arbetsmiljöansvar!
Vi saknar relevanta argument från politikerna som försvarar deras beslut med entreprenad. Det är skattemedel samt duktiga medarbetare man hanterar och detta skall göras med omdöme, inte efter ideologi!
Primärvårdens personal är stolta över sitt arbete och vill utföra detta i en ren och välkomnande miljö.
Ylva Månsson
Huvudskyddsombud Kommunal Skåne
Primärvården
