S-krav: Tandvården måste jämställas med övrig sjukvård

Henrik Fritzon (S) ,
Henrik Fritzon (S): ”Tänderna är och förblir en del av kroppen, och jag anser därför att tandvård bör jämställas med övrig sjukvård.”
Foto:Maja Jakobson
Henrik Fritzon (S): ”Tänderna är och förblir en del av kroppen, och jag anser därför att tandvård bör jämställas med övrig sjukvård.”

I en artikel i Kristianstadsbladet 4/3 kritiserar de båda moderaterna Carl-Johan Sonesson och Caroline Hedenström Socialdemokraterna i Skånes förslag om att inkludera tandvården i sjukvårdens högkostnadsskydd. Men deras argumentation varken övertygar eller hänger ihop. Tänderna är och förblir en del av kroppen, och jag anser därför att tandvård bör jämställas med övrig sjukvård.

Sjukvården omfattas av ett högkostnadsskydd som innebär att man som patient under en tolvmånadersperiod högst kan behöva betala 1 100 kronor i patientavgifter i öppenvården. I de flesta fall omfattas inte tandvården av detta högkostnadsskydd. I stället betalar patienten själv i princip alla kostnader upp till 3 000 kronor, halva kostnaden mellan 3 000 och 15 000 kronor och 15 procent av kostnader däröver.

Utgifterna kan alltså bli rejält höga för den enskilde individen, och många avstår från att söka tandvård.

Det ökar ojämlikheten mellan människor. Skillnaderna i tandhälsa är mycket stor mellan socialt utsatta områden och områden med högre genomsnittsinkomst.

    Socialdemokraterna i Skåne föreslår därför att tandvården ska ingå i sjukvårdens högkostnadsskydd. Det skulle innebära att man som patient aldrig behöver betala mer än 1 100 kronor per år för öppen sjukvård och tandvård.

    Jag har sedan jag presenterade förslaget på DN debatt 2/3 fått en överväldigande och positiv respons från allmänheten. Förslaget har också fått stöd av professor Gunilla Klingberg, Dekanus vid Odontologiska Fakulteten på Malmö högskola, och professor Björn Klinge på Karolinska institutet och Malmö högskola (DN debatt 8/3).

    Det är uppenbart att det här är en viktig fråga och att många tycker att det är oerhört märkligt att tandvården inte fungerar som sjukvården, som huvudsakligen skattefinansieras och fördelas efter behov. Jag tycker också att det är märkligt. Jag förstår faktiskt inte varför vi gör en åtskillnad mellan vården av tänderna och vården av övriga kroppen.

    Därför förstår jag inte heller Sonesson och Hedenström som i högt tonläge går till storms mot en tandvårdsreform som skulle ge alla tillgång till tandvård utan höga kostnader. Det är ett ”otroligt osunt sätt att handskas med skattepengar på”, hävdar de. Samtidigt skriver de i meningen dessförinnan att tandvård ska ”ges efter behov”. Resonemanget går inte ihop.

    En omfattande tandvårdsreform skulle kosta omkring 20 miljarder. Det är mycket pengar, men det är en bra satsning på en jämlikare hälsa. Reformens kostnad kan också jämföras med andra betydligt dyrare budgetposter, exempelvis jobbskatteavdragen och ränteavdraget som belastar de offentliga finanserna med mer än 100 miljarder varje år.

    De höga kostnaderna för tandvård gör att många avstår tandvård. Många är äldre som trots stora behov inte har råd att gå till tandläkaren. Många är unga som kommer att få problem med tandhälsan längre fram i livet.

    Tänderna är en del av kroppen och tandhälsan påverkar övriga kroppen. Låt oss därför jämställa tandvården med sjukvården.

    Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.