Säkerställt kommunalt inflytande och fullgod miljöprövning – även utan veto

Det kommunala vindkraftsvetot försvårar, försenar och fördyrar den förnybara omställningen, enligt insändarskribenten.
Foto:

Replik till Christina Borglund (KD), Kb 8/11 ”Bevara kommunernas självbestämmande och vetorätt”.

Christina Borglund skriver att det skulle vara förödande om kommunernas vetorätt mot vindkraft togs bort. Vi hävdar motsatsen. Det kommunala vindkraftsvetot försvårar, försenar och fördyrar den förnybara omställningen.

I det korta perspektivet är det företagen som vill medverka i omställningen som drabbas. I det långa perspektivet blir klimatet, och därmed vi alla, förlorare.

I Paris enades världens länder om att bromsa den pågående klimatförändringen. Sverige har fantastiska förutsättningar för förnybar elproduktion som vi kan använda för omfattande export av grön el och som buffert om kärnkraften fasas ut snabbare än beräknat.

När Sverige tar en större andel av den förnybara elproduktionen som ska byggas på EU-nivå till 2030 uppnås snabbare utsläppsminskningar till lägre kostnad, än om alla länder bygger var för sig.

En bred riksdagsmajoritet bestående av regeringspartierna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Centern står bakom det nya klimatpolitiska ramverket, Energiöverenskommelsens mål att Sverige på sikt ska ha ett 100 procent förnybart elsystem och att elcertifikatssystemet förlängs och utökas med 18 TWh till 2030.

Om elsystemet ska bli helt förnybart måste den förnybara elproduktionen byggas ut till 100 TWh per år. En stor andel av detta kan antas bli vindkraft. Från dagens drygt 17 TWh kan vindkraften växa till mellan 65 och 75 TWh år 2040. För det behövs sammanlagt cirka 6 500 vindkraftverk, lika många som redan i dag finns i Danmark, ett land med 10 procent av Sveriges yta.

Det kommunala vindkraftsvetot motverkar, försenar och fördyrar den förnybara omställningen. I dagens prövning är det svårt att väga vindkraftens nytta, som är global eller nationell, mot intrånget, som är lokalt.

Om nyttan inte vägs in trängs vindkraften ofta bort från goda vindlägen av kommunalt veto, försvarsmaktens stoppområden, feltolkning av artskyddsförordningen och andra riksintressen.

Vindkraft i sämre vindläge motverkar en hållbar utveckling då fler vindkraftverk behöver byggas för att uppnå samma produktion. Om det genomsnittliga vindläget försämras med 0,5 meter per sekund så minskar totalproduktionen med 20 procent. För att nå 65 TWh behövs då cirka 8 100 vindkraftverk, istället för 6 500, vilket betyder att påverkan på djur, natur, människor – och kostnaden – ökar med cirka 25 procent.

Tidigare i år föreslog Naturvårdsverkets och Energimyndigheten att det kommunala vetot upphävs. Myndigheterna konstaterar att miljöprövningen är fullgod även utan veto. Elva advokater från ledande advokatbyråer bakom myndigheternas förslag och betonar att kommunen kommer att ha fortsatt stort inflytande över lokaliseringen när vetot tas bort.

Prövning av vindkraft ska vara noggrann och rättvis – inte godtycklig och rättsosäker.

Charlotte Unger Larson

Vd Svensk Vindenergi