Satsningar på infrastruktur säkrar Skånes konkurrenskraft

Debatt Artikeln publicerades
Satsningar på bland annat arbetspendling i Skåne är bra för hela landet, menar insändarskribenterna.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Satsningar på bland annat arbetspendling i Skåne är bra för hela landet, menar insändarskribenterna.

För att säkra Skånes konkurrenskraft behöver infrastruktursatsningar bli en motor för bostadsbyggande. Skåne är en av Sveriges mest dynamiska regioner. Städer som Kristianstad, Lund och Malmö attraherar studenter från hela landet. Med drygt 250 tätorter har Skånes sammanlänkande ortsstruktur goda förutsättningar för regionförstoring och vidgade arbetsmarknader.

Men vi ser också hur Skåne inte fullt ut nyttjar sin demografiska potential och sitt fördelaktiga geografiska läge. I förhållande till riksgenomsnittet sjönk skattekraften, skatteunderlag i kronor per invånare, under åren 2005-2017.

Många kommuner i regionen har ett underskott på bostäder. Sysselsättningen är tudelad mellan inrikes- och utrikesfödda. Rörligheten mellan arbetsmarknadsregionerna Kristianstad/Hässleholm å ena sidan och Malmö/Lund/Helsingborg å andra sidan är svag.

Därför måste samhällsbyggets aktörer bli bättre på att förklara varför satsningar på bostäder, infrastruktur och arbetspendling i Skåne är bra för hela landet. Inför den årliga infrakonferensen den 12 januari i Hässleholm, med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) bland gästerna, vill byggindustrin lyfta tre prioriterade frågor för att fler ska kunna känna det framtidshopp vi människor gör när det finns jobb, bostäder och goda möjligheter att resa däremellan.

1. Säkra kompetensförsörjningen

Sju av tio medlemsföretag i Sveriges Byggindustrier uppger arbetskraftsbrist som ett hinder för expansion. Byggindustrin har ett behov av 50 000 nya medarbetare på fem års sikt, enbart till följd av åldersavgångar. Det är bra att regeringen lägger fyra miljarder kronor av höstbudgetens reformutrymme på etablering i arbetslivet. Men mer pengar till vuxenutbildningen är ingen mirakelkur. Liknande satsningar har tidigare riktats mot yrkesgrupper i offentlig sektor. Så kan det inte fortsätta när bygg och anläggning skriker efter folk.

2. Gör infrastruktursatsningar till en motor för bostadsbyggande

Behovet av fortsatt regionförstoring kräver att infrastruktursatsningar och nyproduktion av bostäder knyts ihop bättre. Systemet för såväl godstransport som arbetspendling måste fungera. Genom förkortade pendlingstider kan Kristianstad/Hässleholm och Malmö/Lund/Helsingborg haka i varandra och dra nytta av varandras konkurrensfördelar. När ekonomin växer så ökar belastningen på väg och järnväg. Därför är vi oroade över att infrastrukturinvesteringarnas andel av BNP sjunker och Sveriges växande infraskuld.

3. Sänk trösklarna till den första bostaden

Finansieringen är avgörande för alla hushåll. Enligt Svensk Mäklarstatistik var snittpriset för en bostadsrätt i Skåne 17 000 kr/kvm i december 2014. I dag är snittpriset 25 200 kr/kvm. Ökningen på fyra år motsvarar 48 procent. För att kunna ta sig in på bostadsmarknaden måste kapitalsvaga grupper ges bättre förutsättningar att efterfråga en första bostad, oavsett upplåtelseform. Riktade stöd till hushållen är bättre än regeringens subventioner till byggherrarna.

2017 passerade Sverige 10 miljoner invånare. Framtill 2025 förväntas Skånes befolkning växa med 162 000 personer till drygt 1 465 000 invånare. Det kräver politiska reformer som stakar ut riktningen för Skånes fortsatta samhällsbygge.

Catharina Elmsäter-Svärd

vd för Sveriges Byggindustrier

Anders Fredriksson

chef för Sveriges Byggindustrier i Kristianstad.