Skattebetalarnas välfärd försämras

Den 12:e juli skriver Annelie Karlsson (S) och Anders Tell (S) i Kristianstadsbladet under rubriken ”Välfärd för alla måste få kosta”.

Vad de menar med uttrycket välfärd, är emellertid mycket otydligt. I det första stycket skriver man om ”extratjänster i välfärden”.

Jag antar att man med det syftar på sysselsättning, där den sysselsatte får avtalsenlig lön för att närvara några timmar i veckan på en offentlig arbetsplats. Socialdemokraterna verkar helt enkelt ha devalverat ordet ”välfärden” till att handla om all offentlig verksamhet.

Ordet välfärd är bildat av uttrycket ”att fara väl”, det vill säga hur väl var och en far genom livet. Helt enkelt varje medborgares livsvillkor.

Under nittiotalet summerades detta i ”skola, vård och omsorg”.

Men det är precis på dessa områden som de senaste fyra regeringarnas politik har orsakat stora neddragningar.

För Socialdemokraterna har välfärd inte ett dugg med den enskildes livsvillkor att göra, för dem är välfärd enbart en växande offentlig sektor med ständigt nya myndigheter och ökande byråkrati. Individernas liv ska kontrolleras och institutionaliseras. Till och med fritiden ska vara en del av den stora ”välfärden”.

För pensionärerna har emellertid den ”utökade välfärden” under de senaste åren inneburit ökade skatter, höjda avgifter och försämrad tillgänglighet i vården. Dessutom med i princip oförändrade pensioner.

Ber att få återkomma till det senare vid ett annat tillfälle.

Under sommaren har olycksbådande signaler kommit från allt fler kommuner. Man klarar helt enkelt inte av de kostnader som befolkningsökningen har inneburit.

Runt om i landet sitter kommunstyrelser och räknar på hur man ska kunna försämra välfärden på ett sätt som innebär minst skada för kommunens invånare. Ytterligare försämrad service till medborgarna eller höjda skatter. Det går knappast att göra fler besparingar på skolan, äldreomsorgen eller primärvården.

Under den förra mandatperioden kunde regeringen visa på imponerande siffror för BNP. Kritiker menade att dessa var uppblåsta av en kostsam invandring. I dagarna kommer nya siffror som visar på att svensk ekonomi håller på att tvärstanna. Med det fackliga krav på skattehöjningar.

Det som kommer att hända är att skattebetalarnas individuella välfärd fortsätter att sjunka, medan den offentliga ”välfärden” fortsätter utöka sitt byråkratiska omfång.

Till sist vill jag ställa en fråga till Karlsson och Tel. Hur menar ni att höjda skatter, ökande omsorgstaxor, störtdykande krona och försämrade pensioner ökar välfärden för fattiga pensionärer?

Göran Dandelo

Talesperson med äldrepolitik