Stärk pensionssystemet – skapa en pensionsbuffert

Resultatet av förhandlingarna i Riksdagens pensionsgrupp, som består av regeringspartierna och allianspartierna, väntas snart komma att presenteras. Att spekulera i vad som kommer ut av förhandlingarna är ganska meningslöst, även om många talar om att en höjd pensionsålder blir nödvändig. Huvudproblemet är att pensionssystemet är underfinansierat och måste förstärkas.

Hur många känner till att stora pensionsavgifter tas ut som aldrig går till pension? Det är få som tänker på att det varje år sedan 1999 i snitt överförs 13 miljarder kronor av pensionsavgifterna till statsbudgeten.

Under perioden 1999 – 2015 handlar det sammanlagt om 219 miljarder av pensionsavgifterna som förts över till statsbudgeten och inte går till några pensioner. Om pensionsavgifterna som överförts till statsbudgeten hade behållits i pensionssystemet som en pensionsbuffert och förvaltats av AP-fonderna skulle kapitalet i en sådan, under nämnd tidsperiod, uppgått till 377 miljarder kronor. Avgifterna kunde använts till att förstärka systemet, inte för att ge ökade pensionsförmåner.

I samhällsdebatten hörs knappast någonting om denna överföring. Däremot hörs ofta att under Göran Persson regeringstid stal staten 258 miljarder från AP-fonderna till statskassan. Det är en myt.

När det nya pensionssystemet infördes och staten tog över ansvaret för vad som då kallades förtidspension gjorde staten överföringar av sammanlagt 258 miljarder kronor för att finansiera det åtagandet. Det är en gåta hur det kan vara så tyst om att staten år efter år lägger beslag på mer än tio miljarder kronor av inbetalade pensionsavgifter till annat än vad avgifterna är avsedda för.

Det finns en balansering som träder i kraft när pensionssystemets skulder överstiger tillgångarna. Det är då den så kallade bromsen slår till. Bromsen är pensionssystemets automatiska balanseringsmekanism. Den ser till att utbetalningarna på lång sikt inte överstiger tillgångarna och garanterar att pengarna i systemet räcker.

Bromsen har slagit till tre gånger sedan 2010. En av grundprinciperna i pensionssystemet är att pensionerna ska följa inkomstutvecklingen i samhället.

Men under de senaste sju åren har löntagare i snitt fått 18 procent mer i lön, medan pensionärernas först 2016 kom upp till 2009 års nivå. Tidigast år 2018 kommer pensionerna att vara ikapp den nivå som pensionerna skulle ha haft om bromsen inte använts.

Men det som pensionärerna förlorat på bromsen får man inte tillbaka, och bromsen kommer även efter 2018 att kunna slå till och sänka pensionerna. Samtidigt som detta skett har staten sett till att långt över 200 miljarder kronor av inbetalda pensionsavgifter inte kommer pensionssystemet till godo. Hur länge ska detta tillåtas få fortsätta?

Gunvar Grevstig

vice ordförande SPF Seniorerna Skåne