Annons

Svenska lantbruk måste få bättre kostnadstäckning

Publicerad 25 juli 2018
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Svenska lantbruk har dålig kostnadstäckning, skriver debattskribenterna.
Svenska lantbruk har dålig kostnadstäckning, skriver debattskribenterna.

Det svenska lantbrukets dåliga lönsamhet beror inte på årets torka även om det förvärrar läget. Alla borde förstå att ett företag ska ha 100 procent kostnadstäckning. Annars blir det välgörenhet och inget företag. Det konstiga är att svenska statsmakten döljer att de svenska lantbruksföretagen har den sämsta kostnadstäckningen i EU. 2014 hade Ungern 220 procent kostnadstäckning och Sverige ynkliga 4 procent. De svenska gårdarna lever på arbete utanför lantbruket.

Lantbruk ses av många som ett "kall" eller en "livsstil" och så har det nog varit även bland övriga småföretagare. Men arbetsglädjen har effektivt dödats av staten med ett oändligt regelverk och kontroller istället för hjälp och stöd.

Annons

Handeln ser nu sin chans att tjäna extra på "svenskt kött" och folk tror att det går till bonden. Faktum är att den irländske bonden får ca 20 procent mer per kilo men när båda köttbitarna hamnar i den svenska kyldisken kostar det svenska köttet minst dubbelt mot det irländska! Handeln påstår att det inte "går att få tag på" svenskt kött men det är lögn. Svenska uppfödare blir inte av med sitt fina beteskött för slakterierna ratar det. Slaktköerna är mer än halvårslånga så bonden tvingas hålla ett levande lager.

”Våra svenska bönder behöver bli konkurrenskraftiga för att fler ska välja det dyrare köttet i butik – ett kött som är dyrt på grund av låg antibiotikaanvändning och bättre djurskydd, det vill säga saker som vi beslutat om gemensamt i riksdagen”, säger Carolin Dahlman i en ledare i Kristianstadsbladet.

Det har hon fått fullständigt om bakfoten. Svenska bönder får inte mer betalt för sina djur, när de skickar dem till slakt, än övriga bönder i EU, de irländska, till exempel. De har bara högre kostnader än övriga bönder i EU och står alltså för dessa kostnader eftersom de inte får mer betalt från slakterierna. De har alltså ett mindre netto om något netto alls, samt EU:s högsta skatter - tvingas till och med att betala skatt på inkomster under existensminimum, vilket bara förekommer i Sverige inom ”den gemensamma marknaden på lika villkor”, som det heter i den politiska bluffretoriken.

Istället är det slakterierna och handeln som behöver bli mer ”konkurrenskraftiga”. De skor sig på myten om att svenska bönder får så mycket betalt så att efterföljande led måste ta ut så mycket att svenskt kött blir minst dubbelt så dyrt i butiken.

Med ett extremt torrår och foderbrist kan inte bonden hålla sina djur vid liv tills slakterierna behagar ta emot dem. Konsumenterna förleds att tro att bara de köper svenskt kött så överlever de svenska bönderna. Det är fel för handeln tänker inte sänka priset till en konkurrenskraftig nivå. Resultatet blir att de som inte har råd, när den irländska biffen försvinner, helt enkelt köper något annat. Vem har råd med svenskt kött för 300-400 kronor per kilo, varav det allra mesta hamnar hos mellanhänderna? Så parollen borde i så fall vara "köp svenskt kött, stöd en ICA-handlare"!

Astrid Lofs

Biolog Hörby

Hans Röös

Bonde Seglora

Annons
Annons
Annons
Annons