Ta mjölkböndernas problem på allvar

Debatt ,
Inspektioner och myndighetsarbete måste utgå från våra matföretagares verklighet, skriver tre M-politiker.
Foto:Anette Sjöstrand
Inspektioner och myndighetsarbete måste utgå från våra matföretagares verklighet, skriver tre M-politiker.

Lantbruk/ Mjölkbönderna i Sverige måste återfå sin konkurrenskraft. Svenska myndigheter tolkar EU:s direktiv onödigt hårt, skriver M-politikerna Anna Maria Corazza Bildt, Åsa Coenraads och Maria Malmer Stenergard.

Året som gått har varit det tuffaste på länge för de svenska mjölkbönderna. Den minskade efterfrågan på mjölk i världen, i kombination med Rysslands handelsbojkott, har påverkat hela den europeiska mjölkmarknaden på ett sätt som få kunde ana. För många mjölkbönder handlar det nu om överlevnad. I torsdags förra veckan var det mjölkens dag som uppmärksammades bland annat med möte i riksdagen.

Det finns ett antal sätt som vi kan hjälpa de svenska mjölkbönderna att återfå sin konkurrenskraft. För det första betalar de svenska bönderna idag orimligt mycket för den diesel de använder i lantbruket.

Många av länderna i vår närhet som vi konkurrerar med har lägre avgifter och lägre beskattning av bränslet. Lägg till den rödgröna regeringens föreslagna kilometerskatt och kalkylen blir tuffare. Detta leder i sin tur till en snedvriden konkurrens.

För det andra drabbas mjölkbönderna hårt av beteskraven som tillämpas i Sverige. Det finns ett för stort fokus på antalet månader som djuren ska vara ute.

Vi mötte exempelvis en mjölkbonde som tvingades ha sina kor ute trots att det var så geggigt och blött att det knappast var möjligt eller rimligt.

För det tredje funderar regeringen på att återinföra skatten på handelsgödsel som skulle innebära ännu större utmaningar för de svenska bönderna.

Skatten togs bort för att det svenska lantbruket hade problem att konkurrera på en världsmarknad. Att då återinföra en nationell punktskatt som slår endast mot det svenska lantbruket är att sparka på någon som redan ligger.

Den största delen av svensk lagstiftning baseras på EU-direktiv och många upplevda problem uppstår i tolkningen och införandet av dessa. Som de svenska mjölkbönderna påpekar behöver vi politiker ta ansvar för den detaljstyrning som skapats i Sverige. 

Vi får ofta höra att våra myndigheter tolkar regler onödigt hårt; Sverige ska alltid vara ”bäst i klassen”. Ett tydligt exempel på detta är förslaget om att förbjuda försäljningen av opastöriserad mjölk. Inspektioner och myndighetsarbete måste utgå från våra matföretagares verklighet och ha en hjälpsam attityd i tolkning och genomförande.

Politiken har dock inte alla svar. Vad gör exempelvis Arla för mjölkbönderna som de facto är deras ägare? 

Vi uppmuntrar också all form av frivillig ursprungsmärkning för att bönderna ska kunna profilera sin kvalitet. Tiden rinner ut för våra mjölkbönder och ödesfrågan är om de kan konkurrera på lika villkor. Precis som vilken företagare som helst behöver lantbruket tydliga och långsiktiga spelregler, något som nuvarande regering helt bortser från. Det är viktigt att inte falla för dåligt underbyggda och ofinansierade förslag.

Ett litet land som Sverige är beroende av fri handel och unika produkter av god kvalitet. Vi behöver bli bättre på att marknadsföra de svenska bönderna. 

Alliansregeringen genomförde exempelvis exportsatsningen Matlandet Sverige. Vi kommer att fortsätta att ta kampen för en levande landsbygd som kan konkurrera på lika villkor som sina europeiska kollegor.