Taggen vindpark kan kraftigt minska vår klimatpåverkan

Debatt Artikeln publicerades
Fotomontage föreställande Taggen vindpark sedd från Täppetstranden i Åhus.
Foto: Glenn Strid
Fotomontage föreställande Taggen vindpark sedd från Täppetstranden i Åhus.

Öppet brev till ledamöterna i kommunfullmäktige i Kristianstad.

När kommunfullmäktige i Kristianstad den 18 september tar ställning till ett yttrande om Taggen vindpark i Hanöbukten, finns det ett större perspektiv som ledamöterna bör förhålla sig till. Det handlar om vårt ansvar för klimatet, och vad vi överlämnar till kommande generationer. Elproduktionen från Taggen kan minska koldioxidutsläppen långt mer än Kristianstads samlade utsläpp av växthusgaser.

Värmerekorden har i år avlöst varandra, både i Sverige och i världen. De tre senaste åren är de varmaste som någonsin uppmätts: 1,1 grader över förindustriella värden. En ny rapport av ledande klimatforskare varnar för att en uppvärmning på två grader kan innebära att planeten ”tippar över” och att en accelererande uppvärmning blir omöjlig att stoppa.

Vi ser redan konsekvenserna av uppvärmningen: extrema väderhändelser i form av torka, värmeböljor, orkaner, skyfall och översvämningar. Inom några decennier kan detta leda till hundratals miljoner klimatflyktingar, mestadels från regioner som inte själva har bidragit till klimatuppvärmningen.

De samlade utsläppen av växthusgaser (omräknat till koldioxid) i Kristianstad uppgick 2015 till 407 000 ton, enligt SCB:s statistik. Det motsvarar 5 ton per invånare. Taggens elproduktion kan komma att minska utsläppen med cirka dubbelt så mycket, 10 ton per invånare.

Det spelar ingen roll om utsläppsminskningen sker i Kristianstad eller i exempelvis Polen, utsläppen påverkar vårt gemensamma klimat oavsett var de sker.

Kolkraften är en stor klimatbov. Den står för en stor del av utsläppen inom EU, men skulle relativt snabbt kunna trängas ut av förnybar elproduktion. Samtliga sju riksdagspartier som deltog i den parlamentariska Miljömålsberedningen enades om att Sverige har goda möjligheter att ”vara en stor nettoexportör av el till länder med hög andel fossila bränslen i energitillförselmixen”.

Liberalerna har nyligen, i en debattartikel, slagit fast: ”Svensk elexport tränger undan stora mängder fossil elproduktion i våra grannländer. Elexporten gör med andra ord stor klimatnytta. Varje kilowattimme som exporterats innebär en minskad användning av fossila bränslen.”

Moderaternas Gunnar Hökmark preciserade att en ökning av svensk elkraftsproduktion med 1 procent (cirka 1,6 TWh) ”skulle kunna hjälpa Polen minska utsläppen med ungefär 1,3 miljoner ton koldioxid per år”.

Men hur mycket skulle 1,1 TWh vindkraftsel från Taggen minska koldioxidutsläppen? Det beror på vilken elproduktion som vindkraften ersätter, men om vindkraften ersätter stenkol i anläggningar som producerar både el och värme blir minskningen cirka 840 000 ton per år. Om den ersätter stenkol i anläggningar som enbart producerar el blir minskningen cirka 1,1 miljoner ton per år.

En utsläppsminskning om 840 000 ton är dubbelt så stor som Kristianstads utsläpp om 407 000 ton och också större än Blekinges samlade utsläpp på 613 000 ton.

Man kan inte bortse från att svensk elexport på ett mycket effektivt sätt minskar koldioxidutsläppen i Europa och bidrar till att bromsa den pågående klimatförändringen.

De små ö-staterna i Stilla havet, vars existens hotas av stigande havsnivåer, går i spetsen för att minska de globala utsläppen. Men också stora delar av Kristianstads kommun är lågt belägna med vattnet nära samhället i form av hav, åar, sjöar och våtmarker. Kommunen skriver på sin hemsida om ”det ständigt närvarande översvämningshotet”.

Om kommunfullmäktige den 18 september godkänner vindkraftsparken Taggen tar man ett stort och viktigt ansvar, inte bara för invånarna i de små ö-staterna och i resten av världen, utan också för framtida generationer som ska växa upp i Kristianstad.

Anders Wijkman

ordförande Romklubbben, f d ordförande i Miljömålsberedningen och delägare i ett mindre vindkraftverk i Kristianstad

Johan Rockström

klimatexpert och professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet

Mattias Goldmann

vd tankesmedjan Fores