Annons

”Tipping points” är fantasi, inte vetenskap

I klimatdebatten görs många helt ovetenskapliga påståenden, som dock sägs komma från ”forskningsrapporter”. Nils-Henrik Johansson har blivit förd bakom ljuset beträffande begreppet ”tipping points”. De utgör spekulationer om vad som kanske skulle kunna hända.
Debatt • Publicerad 20 augusti 2018
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

De rapporter han refererar till, eller snarare tv-framträdanden av en okunnig aktivist, kan inte hänvisa till att något liknande någonsin inträffat under jordens långa historia, fast halten koldioxid och temperaturen varierat inom vida gränser. Rapporterna är således inte ”forskning” utan ”fantasi”.

De som använder begreppet har under mer än ett decennium larmat om katastrofer:

Annons

Isen på havet i Arktis skulle försvinna på sommaren. De senaste tio åren har den minsta utbredningen varit cirka fem miljoner kvadratkilometer. Sveriges yta är en knapp tiondel därav.

Isen på Grönland skulle smälta i en rasande fart. Efter en långsam uppvärmning under två sekler är det naturligt att den krymper sakta. Någon ökad takt syns inte. Tvärtom. Både i fjol och i år har dess tillväxt under vintern varit större än vanligt, i år cirka 100 kubik-kilometer.

Öarna i söderhavet skulle översvämmas. Sedan 60-talet har fler öar växt än krympt.

Mätningar på grannplaneterna visar att halten koldioxid i atmosfären inte har någon verkan på marktemperaturen.

Kampen mot utsläppen är således meningslös. Den ökade halten koldioxid har istället minskat öknarna, ökat skördarna enligt FAO och minskat fattigdomen enligt Världsbanken. Utsläppen är bra.

Sture Åström

nätverket KLIMATSANS

Annons
Annons
Annons
Annons