Annons

Tivoliparken en reflektion

Parkro • Publicerad 14 januari 2020
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Fornstugan.
Fornstugan.

Det är tidig morgon, Tivoliparken har vaknat ur sitt grådis solen visar ett blekt sken mellan kala träd. inte mycket folk en tidig vardag. Ändå är denna årstid som ett periodiskt understöd för själen. En växling med nya ögon. Grenar saknar löv, naken stam med rak eller krokig rygg. Men luften är skön. Miljön vilar i en gåtfull väntan. Byggnader har en tydligare form nu än i sommargrönska.

Orangeriets oranga tegel med fönster av gotisk bågstil. Rosariet med sin botaniska mångfald, nu blek i sin mörka rodnad. Skulptural konst ger olik association. Intryck av nedstämd ensamhet. Men fornstugan är mer levande. Möblerna utanför talar för sommartid. Den nyfödda bronskalven av Lena Lervik trivs i det ännu gröna gräset. Ett uppskattat konstverk för barn och seniorers fantasi.En tanke om friland för täppa och husdjur.

Annons

Nu när vinter ser jag parken som ett ovalt rum. Stråk av grusgångar likt klipptyg i en trasmatta. Som ögoniris syns dammar som blev pooler för andrikt fågelsim.

Ett svagt hundskall hörs bakom Helge ås flöde. Kanske en flanör som ger motion med sin hund. Härlövs ängar är ett fint strövområde, lugnet själv trots en bullrande trafikled.

Tivoliparken är miljövänligt skyddad. Ingen industri, inte ens avgaser från Västra Boulevarden. Bara ren luft med harmoniell känsla att andas. Parken är barnvänlig. Om snön kommer, kan ungar lockas till snöbollskrig, kälke och skidor. Så som det alltid varit och ska vara. Slutar min promenad vid de gulteglade höghusen. Ett privilegierat boende. Här finns naturen som ett reservat i mångfald. Utsikt i skiftande färger, vatten med dekorativt fågelliv och kamouflagevass.

Bengt Svensson

Kristianstad

Annons
Annons
Annons
Annons