Vi finansierar välfärden tillsammans
Varifrån kommer skatteintäkterna undrar Nils-Eric Sandberg i sin krönika daterad 4/3. Svaret är lika enkelt som självklart. Våra skatteintäkter kommer från alla oss skattebetalare som inser att skall vi ha en fungerande offentlig sektor bestående av skola, sjukvård, äldreomsorg, rättsväsende, försvar och så vidare så innebär detta att vi gemensamt via skattsedeln finansierar detta.
Läser man sedan vidare i Sandbergs krönika så låter han oss förstå att höjda kapitalskatter är skadliga eftersom de hämmar nya investeringar, likaså är höjda inkomstskatter skadliga med motiveringen att dessa riskerar att dämpa lusten för att arbeta och därmed vara skadliga för tillväxten. Nej, enligt Sandberg är det skatt på konsumtion som skall höjas. Men borde då inte höjd skatt på konsumtion riskera att leda till minskad efterfrågan och i förlängningen vara skadlig för tillväxten, enligt samma logik som Sandberg använder sig av gällande kapitalskatt och inkomstskatt?
Slutligen är det självklart så att höjd skatt på konsumtion är en ur fördelningssynpunkt ytterst tveksam åtgärd. Höjd skatt på konsumtion innebär att låginkomsttagaren får betala en mycket större andel av sin inkomst för att täcka upp sitt behov av de mest elementära varor som behövs för att kunna skapa sig en någorlunda dräglig tillvaro, än höginkomsttagaren. Ska detta vara så förtvivlat svårt att förstå Nils-Eric Sandberg?
Jan Jonsson
Kristianstad
Nils-Eric Sandberg, krönikör på Kristianstadsbladets ledarsida svarar:
Tack för repliken. Skatteintäkterna kommer givetvis formellt från skattebetalarna – de betalar vad politikerna vill ta av deras inkomst. Politikerna tar vad de vill – vi har ingen grundlagsfäst övre gräns för beskattningen. 1975-1990 var högsta marginalskatten 85 procent. Total skatt på aktieutdelning var 87-93 procent. När LO-grupperna protesterade mot de höga marginalskatterna fick vi de konstiga Haga-uppgörelserna.
Skattebetalarna betalar ur sin inkomst. Men inkomsterna genereras av den ekonomiska aktiviteten i ekonomin. Det finns ingen inkomstknapp i finansdepartementet som Magdalena Andersson kan trycka på. Om tillväxten ligger på 3,53 procent per år fördubblas inkomsterna på 20 år. Det är det som ger inkomstökningar. Och 45 procent av inkomstökningarna går automatiskt in i den offentliga sektorn.
Skatt på investeringar, och på kapital – det vill säga avkastningen av investeringar – bromsar tillväxten. Om vi får upp tillväxttakten ökar inkomsterna. Därmed ökar också utrymmet för konsumtion.
