Vi måste förstärka studie- och yrkesvägledningen ytterligare

Svar på insändaren "Var tredje elev slås ut i skolan" den 14:e juli. Ordförande inom barn- och utbildningsnämnden Anders Tell delar mycket av skribenternas uppfattning kring skolan och ger sin egen syn på problematiken.

Artikeln publicerades 15 juli 2017.

Åsa Fahlén och Lars Nilsson, Lärarnas Riksförbund, tar i Kristianstadsbladet den 13:e juli upp den ytterst väsentliga frågan om det stora antalet ungdomar som inte tar en gymnasieexamen. Det är en situation som inte är acceptabel. Vi måste helt enkelt vända den utvecklingen. Vi vet att de som inte fullföljer sin gymnasieutbildning får det mycket tuffare på arbetsmarknaden, med mycket stor risk för arbetslöshet. Och kanske viktigast av allt – risken att inte själv äga makten över sitt liv och sina livsval. Med en genomförd grundläggande utbildning, dit gymnasieskolan hör, förbättras den möjligheten högst påtagligt.

Skribenterna pekar på det faktum att föräldrars utbildningsbakgrund spelar en mycket stor roll för hur det kommer att gå i skolan. Skolans uppgift är likvärdighet, det vill säga ge alla unga lika goda förutsättningar till en god utbildning, oavsett bakgrund. Några av de viktigaste faktorerna är, precis som det sägs i artikeln, därför att ge stöd tidigt och att fördela resurser efter behov. Jag delar uppfattningen om en ökad nationell finansiering av skolan, precis som Skolkommissionen föreslår. Ett annat förslag från dem är också att förstärka statsbidraget till kommunerna med 6 miljarder kronor de närmaste åren, som ska fördelas på socioekonomisk grund. För nästa år har regeringen aviserat att 1,5 miljarder ska fördelas på just det sättet till kommunerna. Det bör ge även vår kommun möjligheter till ännu skarpare möjligheter att rikta resurserna dit där behoven är som störst.

I Kristianstads kommun finns ett system för resursfördelning grundat på behov. Det innebär en viktig förutsättning för möjligheterna till en god utbildning. Genom den särskilda lågstadiesatsning som sker från statens sida har vi i vår kommun ytterligare 27 lärare och fritidspedagoger i våra lågstadieskolor. Det gör skillnad och är just den medvetna satsning på tidigt stöd, som skribenterna lyfter fram vikten av i sitt inlägg.

Den andra frågan som tas upp i artikeln handlar om studie- och yrkesvägledning. Jag delar skribenternas uppfattning också i denna fråga. Vid barn och utbildningsnämndens sammanträde i juni beslutades om ett uppdrag för att stärka studie- och yrkesvägledningen. Det uppdraget innebär bland annat att en samordnande studie- och yrkesvägledare ska se över informationsmetoder vid övergången från grundskola till gymnasieskola, vara en länk till näringsliv och bevaka arbetsmarknadsfrågor. Just de här punkterna handlar om att öka kunskapen om gymnasieskolans yrkesprogram, en av de frågor som också tas upp i insändaren. Fler behöver söka till yrkesprogrammen. Vi vet att det finns en rad bristyrken och branscher som har svårt att rekrytera kompetent -arbetskraft. Jag bedömer att vi under kommande år kommer att behöva förstärka studie- och yrkesvägledningen ytterligare.

Det jag nu pekar på är åtgärder som vidtas, i enlighet med det som skribenterna tar upp. Det betyder på intet sätt att jag menar att det här är tillräckligt. Det kommer att behövas mer resurser till skolan, vilket också Skolkommissionen säger, men det kommer också att krävas ett hårt, långsiktigt och målmedvetet arbete. Jag tycker att vi har ett gott läge i Kristianstads kommun, med engagerad och kompetent personal i våra förskolor och skolor, för att nå de mål vi vill nå: kloka, kreativa och välutbildade unga.