Vi veganer älskar bönderna - de är inga fiender

Debatt ,
Varför inte bara göra sig av med alla dessa kostnader och i stället börja sälja maten direkt från åkrarna till människor i stället för att ge det till djuren?, undrar Daniel Ekbom.
Foto:lars-åke green
Varför inte bara göra sig av med alla dessa kostnader och i stället börja sälja maten direkt från åkrarna till människor i stället för att ge det till djuren?, undrar Daniel Ekbom.

Har du något emot bönder? De måste väl också få finnas till? Vad ska de göra? Detta är några av argumenten från icke-veganer vi veganer ofta får höra. Och många bönder menar att vi är deras största hot, deras värsta fiender, att vi aldrig kommer ställa oss på samma sida.

Hör och häpna. Faktum är att vi veganer älskar bönder och vi anser att bönder bör känna det samma för oss och göra allt det kan för att hålla en så god relation som möjligt till oss.

Bönder är kanske de viktigaste individer vi har. De behövs för att odla spannmål, bönor, grönsaker och andra vegetabilier. Utan dem skulle vi inte överleva.

Så självklart ska vi värna om våra bönder, och självklart ska de kunna livnära sig på sin verksamhet.

Men, detta så länge det inte görs på bekostnad av andras lidande och död. Detta både för bönders egen skull och för djurens.

Vi vill att bönder som livnär sig på att producera djurprodukter ska komma till insikt och förstå att deras verksamhet varken är etiskt, miljömässigt eller ekonomiskt hållbar. Många blundar för det förstnämnda och förnekar det andra. Men hur ligger det till med det sistnämnda?

Flera miljarder kronor betalas varje år ut från EU och skattepengar i form av krisstöd och andra bidrag till svenska mjölk- och köttbönder. Detta säger något om branschens lönsamhet. Man brukar väl säga att efterfrågan styr utbudet, inte skattepengar?

Att följa djurskyddslagen skulle göra verksamheten än mer olönsam. Därför ges dispenser, myndigheter ser mellan fingrarna och blundar för vad som pågår.

Antalet dömda för brott mot djurskyddslagen förblir i princip obefintliga.

I utredningar konstaterar etologer brott mot djurskyddslagen, men bönderna frias, med motiveringar om att det ser lika ut i princip överallt, och man kan inte döma någon som gör precis som alla andra.

En slags moralförskjutning har sakta gjorts för att verksamheterna ska vara lönsamma, och kollar man tillbaka på grundprinciperna i den svenska djurskyddslagen, den som vi svenskar är så stolta över, så har den ingenting med verkligheten att göra längre.

För att nämna ett konkret exempel så får djur ej utsättas för onödigt lidande och de ska ges möjlighet till naturligt beteende, vilket är långt från verkligheten för de stackars individer som växer upp i den svenska grisindustrin. Grisar lever hela sina liv inomhus, på betonggolv, på mindre än en kvadratmeter per gris. Första och enda gången de ser dagsljus är vid sex månaders ålder när de skickas på slakt.

Trots dispenser och bidrag går många bönder på knäna ekonomiskt. Är det rimligt att lägga skulden på veganer, deras bönor och havremjölk? Jag tror snarare att man bör fundera över vad det är som kostar.

Stora mängder tid och pengar läggs på djur som ska hållas.

Året runt ska de skötas, matas, mjölkas, flyttas omkring, tvättas, deras boende, burar och hagar ska underhållas och så vidare.

Det är kostnader för enorma mängder foder, vatten, boende, veterinärer, reproduktion, transporter, slakt och så vidare.

Varför envisas och kämpa för att pengarna ska räcka till allt detta? Varför inte bara göra sig av med alla dessa kostnader och i stället börja sälja maten direkt från åkrarna till människor i stället för att ge det till djuren? Detta skulle vara så mycket mer kostnadseffektivt.

Säg inte att efterfrågan saknas, för alla mätningar visar att den stiger snabbare än någonsin tidigare, samtidigt som hyllorna för havremjölk står tomma i butikerna. Och om bara en bråkdel av de enorma summorna som läggs på kött och mjölkpropaganda skulle läggas på att främja vegetariska alternativ istället så skulle efterfrågan explodera.

Allt fler bönder börjar redan konvertera sina verksamheter när de kommer till insikt om vart samhället är på väg, och hur mycket tid och pengar det finns att tjäna.

Vårt hopp är att alla ska inse att vi veganer är deras räddning för framtiden.

Daniel Ekbom