Vi vill inte tillbaka till högre hjärtinfarktstal

Debatt Artikeln publicerades

Det finns i dag tecken på att blodfettsnivåer i befolkningen – efter en lång period av sjunkande värden, då samtidigt antalet hjärtinfarkter successivt också sjunkit – nu är på väg att stiga. Det sker samtidigt med en ökad försäljning av fettrika livsmedel. Det skriver Björn Dahlöf, docent och överläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, Lars Rydén, professor emeritus, Enheten för kardiologi/Institutionen för Medicin vid Karolinska Institutet, och Lars Weinehall, professor i allmänmedicin och epidemiologi Umeå universitet.

Ett förhöjt kolesterolvärde hör till de allvarligaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt och hjärtkärlsjukdom. Det är lika allvarligt som ett obehandlat för högt blodtryck.

Alla som har hög risk för sjukdom i hjärtats kranskärl behöver sänka ett för högt kolesterolvärde. Redan en till synes liten sänkning på en enhet av det så kallade ”onda” kolesterolet, ger 20 procent riskminskning för död i hjärtinfarkt.

För den som drabbats avhjärtinfarkt är det extra viktigt att kolesterolnivåerna (blodfetter eller lipidnivåer) hålls så låga som möjligt; till och med lägre än de nivåer en frisk person har. En del behöver två olika typer av läkemedel med olika verkningsmekanism för att få ner värdena tillräckligt.

Även mycket små förändringar har stor inverkan på risken att bli allvarligt sjuk. Därför uppmanar 2011 års europeiska riktlinjer till bättre behandling för kolesterolsänkning, framför allt efter en hjärtinfarkt eller stroke.

Tyvärr möter många läkare i dag ett ökande antal patienter som på eget bevåg slutat ta sina kolesterolsänkande mediciner (statiner).

Patienten kan ha läst en artikel, sett på tv eller hört av bekanta, svepande slutsatser eller rent felaktiga argument där statiner påstås verkningslösa eller ge allvarliga biverkningar.

Detta är desto mer oroande då patientregistren visar att bara varannan patient i Sverige når de målvärden som satts upp för behandling av höga kolesterolnivåer.

Det innebär att ett stort antal patienter har fortsatt hög risk att drabbas av exempelvis en hjärtinfarkt.

Därför är det extra olyckligt om patienter dessutom av olika skäl på eget bevåg slutar ta sin medicin som är en säker och effektiv behandling (kombinerad med livsstilsförändringar).

Parallellt finns i dag teckenpå att blodfettsnivåer i befolkningen – efter en lång period av sjunkande värden, då samtidigt antalet hjärtinfarkter successivt också sjunkit – nu är på väg att stiga.

Det sker samtidigt med en ökad försäljning av fettrika livsmedel. Som läkare och forskare vill vi också här utrycka vår oro. Vi vill verkligen inte tillbaka till de gamla högre hjärtinfarkttalen!

Den medicinska utmaning som detta innebär kommer att diskuteras på ett nationellt läkarsymposium ”Kardiovaskulär sjukdom i ett brett perspektiv”, den 20-21 januari i Stockholm.

En viktig förutsättning för att en behandling ska lyckas är att patient och behandlande läkare har en bra dialog kring riskfaktorer och behandlingsalternativ.

Forskare, experter och medier har alla ett stort ansvar för att inte svepande och ogrundade påståenden om läkemedel och dieter leder till att enskilda patienter drabbas av förödande konsekvenser.

Många svenskar har alltför höga kolesterolvärden utan att veta om det. Det är inte så konstigt eftersom man själv inte kan känna att man har högt kolesterol. Men den som av läkare fått behandling för höga värden bör fortsätta ta sina mediciner.

Det är tack vare rökstopp, bättre matvanor, ökad fysisk aktivitet och bra läkemedelsbehandling som Sverige så framgångsrikt minskat dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar. Det vill vi fortsätta med!