Genmodiferad potatis orsakar biflytt
Från ena dagen med över 25 graders värme till 7 grader nästa dag. Bina ska göra sitt jobb ändå, och gör det.
Bina sköter om pollineringen av 2 000 äppleträd och levererar honung. För ”Linas och binas”, som verksamheten heter, är honungen halva intäkten. Allt enligt Krav, det vill säga ekologiskt.
– Bin kan flyga tre kilometer. Jag har Kravbiodling och även om man inte hittar några spår i honungen – det vet jag inte förrän efteråt heller – så vore det förödande för företaget om folk skulle börja prata om att jag har GMO i honungen, förklarar Lina Norrsell under tiden hon lyfter på locket till ett av samhällena i en skogsdunge i ett för övrigt öppet landskap utanför Degeberga.
Bakom ryggen skymtar fältet med GMO-potatisen.
– Det verkar heller inte finnas ett system för ersättning till biodlare, förklarar ägaren som började med biodling som hobby för sex år sedan. Sedan dess har hon gått en tvåårig utbildning till biodlare och försörjer sig på heltid med äppelodling och bin.
Hälften av intäkterna bidrar bina med. I dag har hon 75 samhällen i Degeberga och på Österlen. Tanken är att utöka med fler.
För att vara på den säkra sidan kontaktade Lina Norrsell Jordbruksverket, och fick svaret att det bara ska vara försök i Skepparslöv, på säkert avstånd. I fredags fick hon ett telefonsamtal från Hushållningsäll- skapet med beskedet att SLU ska har försök med GMO-potatis bara 100 meter från 15 bisamhällen, ytterligare 12 ligger inom flygavstånd.
Med dagens temperatur, sju grader, är bina stillsamma av sig. En doft av nektar sprider sig.
– Hushållningsällskapet har sagt till mig att de ska vara här och nypa blommorna, att det är ingen risk för bina. När jag frågade om de kunde garantera det, fick jag ett nej till svar. Och då vågar jag inte ha bina kvar, säger Lina Norrsell som haft svårt att hitta mer information om försöket på egen hand.
– Han som ringde mig sa att de förberedde ett GMO-försök med potatis för SLU:s räkning, och var tvungen att informera mig men var osäker på om jag var rätt biodlare, säger Lina Norrsell, som har en bigårdsskylt med namn och telefonnummer tydligt uppsatt vid bigården.
Lina Norrsell fick uppfattningen att knölarna inte kommit i jorden ännu. Men när Kristianstadsbladet ringer Hushållningssällskapet visar det sig att det är några veckor sedan 3 000 knölar sattes. Dessutom att det är BASF Plant science company som står bakom, som har tillståndet.
Arne Ljungars, försöksledare på Hushållningssällskapet, berättat att information om försöket i Kristianstads kommun har lämnats både i Kristianstadsbladet och på Jordbruksverkets hemsida. I Degeberga är det antingen försök med resistens mot bladmögel eller modifiering av stärkelsesammansättningen.
En EU-dom kom i höstas som skärpte kraven på försöksodlingar.
– Vi kommer att pocka bort alla blomställningar när de är i knopp, det ska inte finnas några blommor i odlingen, säger Arne Ljungars, som därför inte är orolig för biodlarnas räkning.
Kan ni garantera det till 100 procent?
– Vi har åtagit oss att så långt möjligt det bara går plocka bort knoppar. Vi ska gå över dem varje morgon. Flertalet av potatissorterna har inte mycket blommor, men det är inte lätt att få det hundraprocentigt, svarar han.
Kan du som biodlare inte lita på att Hushållningssällskapet tar bort knopparna varje dag?
– Till mig sa de var tredje dag, men jag kan inte riskera något ändå. Bina behöver inte vara på potatisen för att hämta pollen, det kan blåsa eller de kan vara där och hämta vatten. Jag får ringa runt och försöka hitta nya platser.
Vad säger du om att de ringde först i fredags när knölarna redan var i jorden?
– Alldeles för sent när de redan anlagt och satt, det borde hört av sig innan de drog igång hela arbetet med odlingen.
