Böcker, studiecirklar och släktforskning är melodin

Text: Inga-Lill Bengtsson
Uppdaterad 24 juli 2010 14.50 Publicerad 24 juli 2010 12.28
[+] [-] Textstorlek | kommentera Skriv en kommentar |

AXELTORP.
Om blandningen med salpeter antändes inomhus i närheten av höns skulle de dö av röken.
Ett riktigt "hästapulver", ett recept på hur hästar ska botas från kvarka, lunginflammation, lästes också upp som kungörelse i kyrkan. I receptet ingick bland annat antimoni, svavel, fänkål som skulle blandas med uppfuktat havre.

"Säkert låg röken tät över bygatorna och kanske mången gubbe samtidigt försökte att elda lite under sin gumma för att få henne lite mer sprallig", konstaterar Karl-Erik Aronsson i sin nya bok om Axeltorp.

Han slår upp boken om ett 70-tal sidor, som naturligtvis innehåller en rad uppgifter om gårdar och vem som bodde var, men han har även tagit med dokument över lagar och kungörelser såsom recepten i sin nya bok. Boken kom nyligen från tryckeriet.

– Kungörelserna är mest intressant. De lästes upp från predikstolen och alla var tvungna att följa dem.

– Tänk dig, för bara hundra år sedan skulle alla buga och niga när slottsherrar och damer for förbi. 1997 gav han ut den första boken om Axeltorp, byn vid Värestorp och Immeln. Med tiden och fler efterforskningar har han insett att den första innehöll en rad oriktigheten.

– Den första boken var inte mycket att komma med, konstaterar han nu.

– Mest berodde det på att det var svårt få fram uppgifter från olika institutioner, de gamla församlingsböckerna över Hjärsås försvann i samband med branden i prästgården 1895, säger han som tilll en början fick fara till Lund och Växjö för att få fram uppgifter.

Numera underlättas forskningen av att allt mer av statens arkiv finns att hämta på internet. Där är han en fena på att leta material. Och han har lyckats rekonstruera de gamla kyrkböckerna som brann upp. Nu har han 8 000 namn i en databas.

Att han började forska på Axeltorps by beror på uppgifter han fick höra av den äldre generationen, både i USA och i hembygden. Karl-Erik Aronsson gick till sjöss efter konfirmationen och blev senare hantverkare när han gick i land för gott. Långt senare, 1977 när han beslöt sig för att flytta från Fjälkinge till Axeltorp, byggde han sitt eget hus. Först senare blev han medveten om att släkten härstammar härifrån.

Han och Kalle Lindskog från Immelns plåtslageri resonerade om att "starta någonting". Det kom att bli släktforskning i Hjärsås men det blev en schism med hembygdsföreningen. 2003 flyttade studie- cirklarna till Värestorp.

Ryktet om de omfattande studiecirklarna i ABF:s regi har spridit sig till både Blekinge och långväga deltagare från Skåne.

– Det är inte bara släktforskning, det är datakunskap och så mycket mer. Flera deltagare har skrivit sina släktkrönikor, förklarar han och visar ett antal inbundna böcker, i A4 format.

Och han är generös med att dela med sig av uppgifter han luskat fram.

– Så är det inte på alla håll. I många föreningar som håller på med släktforskning är det så här, säger han.

Mycket av jobbet gör han under sina promenader om morgnarna. Då funderar han febrilt, helt inne i sin egen värld.

– De som träffar mig då och försöker prata med mig har säkert fått svar ungefär som "Goddag yxskaft", säger han med ett skratt. 2001 fick han kulturpriset för sin gärning. Sedan dess har verksamheten svällt än mer och i höst startar cirklarna på nytt.

– Gör man en grundlig forskning på släkten finner man sig snart i centrum av en by eller socken. Och att invånarnas liv är insyltade och beroende av varandra.







kristianstadsbladet.se



Ålder: 80 år.

Född: Österslöv.

Bor: I värestorp.

Aktuell: Eldsjäl för släktforskning, leder 80 personer i olika studiecirklar.
6 läsare har reagerat på denna artikel

100% är glada

0% är likgiltiga

0% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på "Böcker, studiecirklar och släktforskning är melodin"?
Genom att kommentera på Kristianstadsbladet.se så godkänner du våra regler
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu