Han är varm i kläderna

Oscar Lindström är rektorn som gick från Söderportgymnasiet till att bli ny rektor för Furuboda folkhögskola och hamnade i en helt annan miljö. Där han stortrivs.

– Varm i kläderna? Ja, det måste man bli. Som chef måste man in i hetluften direkt, det är beslut som ska fattas och verksamheten måste gå vidare. Samtidigt gäller det att vara inlyssnande och ta till sig erfarenheter från de som har jobbat här länge, säger mannen som tillträdde i augusti.

Han nämner som exempel att en del kultur eller företeelser lär man sig med tiden.

– Jag fick saker förklarade för mig i början, som jag först nu börjar förstå hur de ligger till.



Föreningen Furuboda driver förutom folkhögskola även assistansverksamhet, arbetsmarknad- och kompetenscenter. Totalt är de omkring 400 personer som jobbar inom organisationen, men just folkhögskolan har 115 anställda och omkring 105 elever årligen.

– Den här folkhögskolan är unik i flera fall. Här kan rektorn jobba mer med det pedagogiska och organisationen, och behöver inte tänka på exempelvis fastighetsunderhåll.

Skolan är också känd för sin inriktning mot funktionshindrade. Här finns tillgång till omfattande stöd och utbildningar som anpassas för individerna.

– Det gamla folkhögskoleidealet lever också kvar, att man inte utbildas för att bli något, utan för att skaffa sig kunskap och att bildningsvägen alltid varit det viktiga. Vår ambition är att ge ett mervärde till de deltagare som kommer hit.



Som folkhögskola behöver man heller inte följa en byråkratiskt framtagen kursplan, utan skolan kan sätta upp egna mål och riktlinjer.

– För mig har det varit spännande att lära mig mer om den här världen, säger 44-åringen som de tre senaste åren varit rektor för Riksgymnasiet på Söderportskolan. Och nu kan ägna sig mer åt styrdokument än åt balanserade styrkort.

I styrningen handlar det om att behålla Furubodas själ samtidigt som skolan utvecklas.

– Jag tror det handlar om att vara medveten om vad vi gör, som inte kommunala skolan kan. Vi har en väldigt stor spridning bland eleverna, från musiklinjen till assistentkursen eller allmän kurs för gymnasiekompetens. Vi kan se hela människan, anpassa undervisningen individuellt. Plus att folkhögskolor är demokratiska. Eleverna är med och påverkar utbildningen, där finns inga färdiga kursplaner.

Samtdigt går hans jobb ut på att målstyra och kvalitetssäkra undervisningen. Utan betungande måldokument.

– Men ett sätt att kvalitetskontrollera är att följa upp eleverna. När de tillåts växa i sig själva, när de klarar en kurs, när de hittar sig själva en sommar eller kommer hit och bor på internat – och för första gången flyttar hemifrån. Det kan vara lika viktigt som de omdömen vi skriver.