Undangömd på psyk

Min vän har gått in i alla väggar som finns. Han är mörbultad. Vet inte att vad han ska ta sig till. Nu är han inlagd på psyk i Kristianstad. Jag ska besöka honom.

Slår på datorn för att hitta väg och besökstider, www.skane.se...Centralsjukhuset Kristianstad. CSK A till Ö. Pratiskt. Det är bara att leta på p. Patologi, parkinson, post... Nä, den finns inte, avdelningen på CSK där min vän är inlagd. Det känns som ett omen. En signal. Jag ska besöka en undangömd verksamhet.

Du ska också dit? Du känner också en människa som har ont i själen. Jaså, din mamma är inlagd på psyk.

Det är knappt att du hittar dit. Det är söndag. Det är mörkt. Din mamma har lotsat dig med mobiltelefon. Du står på baksidan av den gula byggnaden. Det ska finnas någon liten knapp du ska trycka på. Det finns två små röda knappar med pyttesmå lappar. Du väljer den som det är en tvåa och två ettor på.

TRYCK. Det tar en stund. En vitklädd man med många nycklar låser upp. Jag ska hälsa på... Ni går tysta i den ödsliga korridoren, nyckelknippa fram. In på avdelningen. Hon är där inne...

Bara de allra nödvändigaste fraserna växlas.

Är det ett fängelse du besöker?

Här är nymålat, renoverat och nästan fönsterlöst,

Patienter äger ej tillträde till köket. Ännu en signal. Du tänker på den gången din mamma var på avdelning i Hässleholm. Då stod hon i köket och fixade eftermiddagsfika tillsammans med en personal. Det luktade kaffe. Visst var det också en psyk-avdelning på ett sjukhus men det var en avdelning där ljuset kom in från världen utanför. Det påverkade nog både dom som var intagna och dom som jobbade där. Och det doftade nybryggt kaffe.

Den avdelningen stängs snart.

Den bunkerlika blir kvar. Hur ska en sån miljö ge hopp åt den som känner hopplöshet? Personalen verkar ha smält in på nåt sätt. De pratar inte med mig. De tittar på tv.

Din mamma överdriver, tänker du först. När du en timme senare blir utsläppt är du inte lika säker.

Den vitklädde tar sin knippa. Låser upp. Du går tyst i bunkerkorridoren. Det är bara dina steg som ekar. Den sista dörren kan du låsa upp själv. Ut i kylan sjunger Nationalteatern. Här är det tvärtom. Du går ut från kylan.

Det känns inte alls bra. Det är många som fryser där inne.

Den som har ont i själen behöver ljus och värme och en doft av nybryggt kaffe.