Språkets vikt för lärandet

Kristianstad har varit med från början och målet här är att anställa lektorer från förskolan upp till gymnasiet. Först ut i Kristianstads kommun att ha gått den nya forskarutbildningen är Petra Magnusson, lärare i svenska och SO på C4-gymnasiet. I dag har hon en tjänst som lektor i svenska med didaktisk inriktning, vilket innebär att hon har ett övergripande ansvar för en språkutvecklande undervisning. Hon undervisar halvtid på C4-gymnasiet och har en halvtids doktorandtjänst på Malmö högskola.

– Det är viktigt att man håller sig vetenskapligt kritisk till debatten om skolan och de metoder som presenteras. Samtidigt är det viktigt att vi lärare får tid och möjlighet att diskutera nya teorier och metoder. Vad betyder de för min undervisning? Där kan vi som har gått forskarutbildning vara en resurs för att få igång och driva en diskussion, både i lärarlaget och bland övriga kollegor.

”Läsning i ny tid” är ämnet för Petra Magnussons forskning där den röda tråden är att undervisningen måste bottna i hur språket används i dag. Genom internet och olika sociala medier har dagens ungdomar ett helt annat sätt att använda sig av språket än för bara tio år sedan. Vi har dock en tendens att se språkliga förändringar som ett tecken på förfall, menar Petra Magnusson. Där måste man tänka om inom skolan.

– I stället för att se det som förfall och hela tiden vilja återgå till det som var måste man kunna se det nya som en utmaning. I stället för att tala om försämrad läsförmåga borde vi tala om förändrad läsning. Vi har mycket att vinna på det.

Det finns ett stort intresse bland lärare i Kristianstad att utvecklas. Där-emot finns inte tiden och där måste det till en förändring, anser Petra Magnusson. Det är avgörande för om satsningarna på en vetenskaplig skola ska bli genomförbara, inte bara i teorin utan även i praktiken.

– Forskarutbildningen blev en förändringsprocess för mig. Det var spännande rent personligt, men jag använde också tiden till att betrakta min egen undervisning. Den tiden borde alla lärare ha, då gör man ett bättre jobb.

Tidsbristen är ett stort problem inom lärarkåren. Ett annat är att skolan ständigt ändrar inriktning, vilket också tar tid i anspråk. Tid som inte alltid finns.

– Det är samtidigt spännande att vara med och ta tag i något helt nytt, som det här med forskarskolor. Viljan och lusten är stor inom lärarkåren i Kristianstad att göra något bra av det här.

Petra Magnussons syn på undervisning är tydlig. Alla lärare måste arbeta språkinriktat.

– Det är inte bara svensklärare som ska syssla med språkutveckling. Alla lärare måste bli medvetna om språkets vikt för lärandet. Det har betydelse för alla ämnen att eleverna förstår texterna och att deras språkliga medvetenhet ökar.

En viktig faktor i det arbetet är att skolan anknyter till elevernas egna språkvärldar, att man samtalar om texter och ger eleverna verktyg för att förstå svåra texter.

Hon ser fram mot fler lärare med vetenskaplig bakgrund.

– Att ha ett gäng lärare som är forskarutbildade i alla olika ämnen som kan bevaka forskningen och föra de nya tankarna med sig in i skolan, det är en spännande utveckling.

Att få stå med ett ben i forskarvärlden och ett i skolan passar Petra Magnusson perfekt.

– Det är två världar som kan befrukta varandra. Jag var först tveksam till att ta doktorandtjänsten, men nu känns det kul. Jag har upptäckt att jag i grund och botten är lärare. Det är i klassrummet jag får de största kickarna. I skolan är man ständigt i hetluften, som doktorand är man oerhört ensam, men jag trivs med den mixen.