Barns fantasi har inga gränser
Intresset för att hitta på berättelser och att rita har alltid funnits där; redan som liten gjorde Rebecca Bäckström Bäckman små barnböcker av papper som hon vek ihop. På gymnasiet läste hon bild och form och när det sedan var dags att göra ett projektarbete sista året, var det självklart att det skulle bli just en barnbok. Hon ville redan från början att berättelsen skulle vara lokalt förankrad.
– Jag har alltid varit glad för barn och djur och natur, plus att jag brukar promenera längs Linnérundan ofta, så jag började fundera på hur jag skulle kunna slå ihop allt, säger Rebecca Bäckström Bäckman med ett eftertänksamt leende samtidigt som hon tar en klunk av sitt svarta kaffe.
Men det tog lite tid innan berättelsen växte fram och Rebecca Bäckström Bäckman jobbade i närmare ett år innan boken var klar. Hon började med att fotografera miljöerna kring Linnérundan och Naturum. Sakta tog karaktärerna Otto och Majken form – en pojke och en flicka som går vilse på Naturum under en skolutflykt och kastas ut på ett spännande äventyr i Kristianstads vattenrike. På en liten flotte åker de längs Helge å och träffar på olika spännande djurarter.
– Som en del av arbetet läste jag på om de arter som lever i närheten av vattnet här i Kristianstad, berättar den unga författaren och fortsätter:
– Det är en pedagogisk barnbok med faktarutor om varje ny art de stöter på, där det står lite av varje om de olika djuren.
Miljöerna och karaktärerna som är mer detaljerade än vad samtida barnböcker vanligtvis är, var viktiga för henne, även om hon under arbetets gång upptäckte att det var ganska svårt att få Otto och Majken att se likadana ut varje gång.
– När jag bestämde hur de skulle se ut, tänkte jag inte på att jag skulle behöva rita dem flera gånger, säger hon och skrattar.
Alla illustrationer har hon gjort själv och hon berättar att det egentligen är att rita och illustrera som är hennes huvudintresse, inte skrivandet.
– Men jag har alltid älskat att hitta på berättelser och det bästa med barn är att deras fantasi inte har några gränser, när det händer saker i en berättelse som aldrig kunnat hända i verkligheten är barn helt med på noterna, konstaterar hon och tillägger bestämt:
– Jag hade aldrig kunnat skriva skönlitteratur.
Först hade Rebecca inte en tanke på att det skulle finnas intresse för hennes projektarbete, men handledaren uppmuntrade henne att presentera de ljusblå teckningarna med naturmotiv och de två busiga ungarna. På Naturum föll man pladask för den egensinniga berättelsen och beslutade genast att trycka upp den. Men hon väntar fortfarande på respons från barn, för hittills är det bara pappa, lärare och kompisar som har läst historien. När hon läser högt ur den på söndag hoppas hon att det kommer många barn och lyssnar.
– Det ska bli jättespännande att se deras reaktioner. Det känns pirrigt, men förstås jättekul också.
Hon känner sig tacksam för intresset berättelsen fått och publiceringen av den första barnboken har gett blodad tand. I vår hägrar studier i grafisk design i Malmö, men intresset för barn och deras fantasivärld glömmer hon inte i första taget.
– Jag vill definitivt fortsätta skriva barnböcker, säger hon utan att tveka.