Harry Martinson engagerade honom

Familj

Bertil Palmqvist, före detta ordförande i Harry Martinson-sällskapet och kulturchef på tidningen Arbetet, har avlidit i en ålder av 69 år. Närmast sörjande är hustrun Eva och barnen Ulrika och Joakim med familjer.

Artikeln publicerades 7 april 2008. Harry Martinson-sällskapet har sorg. Den 2 april avled vår förre ordförande Bertil Palmqvist efter en tids sjukdom. Han lämnar efter sig ett stort tomrum i vårt Sällskap - inte minst som redaktör för medlemstidskriften Doris som han själv startade 2002.

Bertil tillhörde Martinsonsällskapets styrelse i 15 år och hans gedigna kunnande som litteraturvetare och journalist har varit en stor tillgång för vårt arbete att sprida kunskap om Harry Martinsons litterära gärning.

På 90-talet arbetade han med information och utgivning av Sällskapets böcker och var även medlem av juryn för det som då kallades "Stora Harry Martinson-priset".


År 2002 valdesBertil Palmqvist till ordförande för Harry Martinson-sällskapet och efterträdde Ingegerd Bodner Granberg. Detta innebar att Bertil fick leda Sällskapet under en mycket aktiv period med jubileumsåret 2004 som höjdpunkt - ett år då Harry Martinsons diktning fick uppleva en verklig renässans både i Sverige och utomlands. Dessförinnan hade Bertil Palmqvist också varit engagerad i Bonniers och Sällskapets nyutgåva av Martinsons samlade verk och skrivit ett uppmärksammat efterord till boken

"Den förlorade Jaguaren / Verklighet till döds".

På senare tid har Bertil Palmqvist på ett avgörande sätt engagerat sig i att rädda Nebbeboda skola - Harrys och Staafs skola - så att vi kan använda den lokal, skolsalen,i "vilken nobelpriset befruktades". Hans litterära hjärta klappade också för den folkliga bredden i det litterära livet och han var en av tillskyndarna och grundarna av ytterligare ett litterärt sällskap som vårdar minnet av författaren Axel de la Nietze. Denne var den förste som på allvar intresserade sig för och skrev om Harry Martinson i författarens hembygd.



Även sedan BertilPalm-qvist avgick som ordförande 2006 har han fortsatt sitt engagerade arbete i Martinsonsällskapets tjänst. Under hans vana hand har Doris utvecklats till en alltmer uppskattad tidskrift, både bland våra medlemmar och utanför Sällskapets led. In i det sista arbetade han med det senaste numret av vår tidskrift, Doris nr 12/2008, som nådde oss läsare samma dag som han avled. I detta tidskriftsnummer berättar Bertil Palmqvist om det stora Martinson-projekt som skulle bli hans sista och som han, trots sin sjukdom, satsade all sin energi och entusiasm på.

Jag tänker på det nya Harry Martinson-pris, som Olofströms kommun i samarbete med Harry Martinson-sällskapet kommer att dela ut vartannat år med början 2008. Jurymedlem och idékläckare till utformningen av detta pris har varit Bertil Palmqvist. Det är med stor sorg som vi tvingas konstatera att Bertil inte kommer att vara med oss i Jämshög den 3 maj, då före detta utrikesministern Jan Eliasson tilldelas det nya Harry Martinson-priset.



Så här skriverBertil Palmqvist själv i Doris nr 12:

"Någon har invänt: Men detta är ju inget litterärt pris. Nej, det är det inte och det har det aldrig varit menat som. Renodlat litterära priser av det slaget finns det gott om. Men ett pris iHarry Martinsons namn ska naturligtvis ha betydligt större vingbreddän så. Man kan väl säga att Olofströms kommun och Harry Martinson-sällskapet har tagit fasta på det tema som vi hade för jubileumsfirandet: Den mångsidige Martinson, som i sin personlighet och gärning omfamnade det stora globala fältet från fred, miljökamp, filosofi och visdom till härligt självlysande ord omlivet i grästuvorna. Men visst är det ett litterärt pris också. Vänta får ni se: Martinson-priset ska bli det förnämsta pris som delas ut i någon svensk diktares namn."



Så långt BertilPalmqvist. Frid över hans minne.