Janne av Egypten

Familj Artikeln publicerades

Jan Signeul avled den 2 januari i Stockholm i en ålder av 72 år. Han efterlämnar närmast hustrun Kerstin Ekstrand och döttrarna Carolina, Anna och Lotta med familjer.

Den mångbegåvadeäventyraren och konstkännaren Jan Signeul – en sann polyhistor – har lämnat såväl Egypten som livet.

Han var en originell hälsing som slog sig ner i faraonernas land för att bland annat få tillgång till det återuppståndna biblioteket i Alexandria. Där forskade han för en planerad bok om Carl Wilhelm von Gerber– trävaruhandlare, agent för primusköket i Egypten och svensk generalkonsul i Alexandria 1925-51. Gerbers dramatiska öde slutade med att han 1959 hittades mördad i badrummet i sitt eget palats som numera inhyser Svenska institutet. Gerber föddes 1883, växte upp i Sölvesborg och tog studenten i Kristianstad 1902. Janne hann publicera ett par artiklar om gåtan i Alexandria – bland annat i Kristianstadsbladet (14 nov 2009) – och skulle avsluta sitt arbete när en stroke fällde honom.



Jan Signeul tillbringadefem år i Egypten med sin Kerstin och lotsade där många svenskar till pyramiderna och kungagravarna längs Nilen, och till Nobelbiblioteket i Alexandria.

Det vore en underdrift att påstå att Janne var en speciell färdledare på de konstresor han ledde i Egypten. Oavbrutet pratande och skämtande, ständigt rökande, ofta intagande "medicin" ur en fältflaska, slog han också den egyptiska omgivningen med häpnad.

Bisarr, orientaliskt vänlig och med stor kunskap förde han kulturturister från tempel till tempel, museum efter museum, till Kairos basarer och hotell som sett sina bästa koloniala dagar.

Janne kallade sig hellre "vilseledare" och höll i gång när vi andra slokade i hettan, då skorna skavde, kamelerna krånglade och månglarna var för närgångna. Han kunde fixa allt.



Janne Signeulliknade den klassiska äventyraren, ständigt på resa. Ingen visste riktigt vad denne konstvetare försörjde sig på. Han kunde dyka upp på de mest oväntade ställen. Tidvis var han "curator" och ordnade utställningar till exempel åt Olle Bonniér. Han körde ut bröd på mornarna när han blivit hemmaman för att stötta sin dåvarande hustru Lena Wennberg i hennes karriär på SVT.

Jag kände Janne från vår uppväxt i Ljusdal, vi erövrade samtidigt den "grå mössan" vid samrealskolan. Sedan dess har våra livsstigar emellanåt korsats. För åtskilliga hälsingar är Janne känd som ordförande för Helsinge Gille i Stockholm, som han basade för med bravur under några år. För sin gärning tilldelades han Hälsinge Akademis kulturbelöning. I Alexandria startade han en filial till Gillet (tre medlemmar) och i Kairo (fem medlemmar).



Familjen Signeulmed franska rötter har funnits länge i Hälsingland. Jannes håg stod till kulturen och inte till spik och trävaror som hos järnhandlardynastin i Ljusdal.

När ATP:n blev usel flyttade han till Alexandria: "Så jag kan behålla min standard", förklarade livsnjutaren. I Egypten skulle han stanna "tills döden skiljer mej åt"!

Men han hade nya resor inplanerade, och nya uppdrag. Alla vännerna trodde han var den evige överlevaren. Vår bestörtning över hans död är lika stor som vår saknad.