Annons

Meningsfullt liv

Som näringslivstopp, bland annat vd för Volvo, ryggade Sören Gyll aldrig för strid när ett krisande företag stod på spel. Levertransplantationen han nyligen genomgått har gett livet en ny mening. Nu slår han ett slag för organdonationer.
Familj • Publicerad 18 december 2010
Sören Gyll fick i mars 2009 besked om att tre stora cancertumörer hittats i levern. Nyligen genomgick han en levertransplantation. "Det var inte riskfritt. Jag kunde dö på operationsbordet", berättar han.
Sören Gyll fick i mars 2009 besked om att tre stora cancertumörer hittats i levern. Nyligen genomgick han en levertransplantation. "Det var inte riskfritt. Jag kunde dö på operationsbordet", berättar han.Foto: 

Företagsledaren Sören Gyll är något av en krishanteringsexpert i storföretag. Som Volvos vd avrådde han i december 1993 styrelsen från att rösta igenom fusionen med Renault som styrelseordföranden PG Gyllenhammar arbetat fram, varpå denne avgick. Kvar var praktskandalen och krisen.

– Jag tänkte igenom vad jag skulle göra och var beredd att ta konsekvensen av mitt handlande. Under den här jobbiga perioden jobbade jag nästan dygnet runt och sov dåligt. Jobb och ekonomiska värden stod på spel. Det tog på krafterna. Då tänkte jag att saker och ting inte skulle bli bättre om även jag krisade. Jag är inte säker på att allt jag gjorde var rätt, men jag bangade aldrig för att ta tag i problem.

Annons

För en kort tid sedan kulminerade en annan tärande kris. Sören Gyll genomgick en av de mest krävande operationerna: Levertransplantation. Åtta timmar, tio liter nytt blod, hjärtpåfrestning.

Det hela började med bukfetma som orsakade diabetes och tio år senare skrumplever. I mars 2009 mottog han ett värre besked. Tre stora cancertumörer hittades i just levern. Efter att ha undrat hur mycket tid han hade kvar, valde han att genomgå levertransplantationen.

– Det var inte riskfritt. Jag kunde dö på operationsbordet.

Han mår efter omständigheterna väl. Men tills kraften, att vid behov hålla hårt i kopplet, återvänder är den stora jakthunden, en Vorster, utlånad. Den sju månader långa väntan på organ är dock över.

– Jag blev lite mer otålig än vanligt, men jag försökte att leva i nuet fastän jag visste att jag bar på en kass lever. Veckan före operationen sköt jag en älg. Den enda restriktionen jag hade var att kunna inställa mig på Huddinge sjukhus inom två timmar.

Varifrån kom denna kraft att uthärda väntan? Och hur lyckades ynglingen från lilla ångermanländska Skorped bli högsta chef för flera av Sveriges ledande företag?

I båda fallen hänvisar han till sin trygga uppväxt. Äldst i en trehövdad syskonskara och med en far som var en mindre grossist, följde han faderns verksamhet nära.

– Den trygga miljön i en bondby på landet påverkade mig. Jag kände mig trygg i att prova olika saker och vågade anta utmaningar. Jag har en dragning till att förbättra saker.

Dragningen gör att han inte kan låta bli att utstöta ett stridsrop, om än från en något försvagad strupe.

– Folk dör medan de väntar på organ och det berör mig väldigt illa. På det viset har mitt liv fått en ny mening: Jag vill ge organtransplantationer ett ansikte och förmå andra att ta ställning och donera organ, säger Sören Gyll. (TT Spektra)

Eyal Sharon Krafft
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons