”Vissa föds med märkliga gåvor”

Familj Artikeln publicerades

Pontus Tunander har nu tagits ifrån oss. Efter en längre tids sjukdom tog han den gyllene vagnen till himlen där inga smärtor bor. Tomt blev det för oss, en renässansmänniska mindre att förundras över.

Vi lärde känna varandra på högstadiet, på Fågelbacksskolan i Malmö, där vi båda var udda och lite missförstådda. Han identifierade sig redan då med Snusmumriken.

Redan då hade han som tolvåring rest ensam till Leningrad, och berättade kaxigt att han målade ungefär som Hieronymus Bosch.

Vissa föds med märkliga gåvor och intressen som ger hela livet spännande och rolig sysselsättning. Pontus såg dessutom verkligheten och nutiden som en absurd komplott som man endast i yttersta nödfall skulle befatta sig med ...

Han hade föttsi Sundsvall 1957 som barn till Britt och Ingemar Tunander och vuxit upp med Sundsvalls och sedan Gävle Museér som lekplats och med ”Ugglan” (Nordisk Familjebok) som läsning. Detta satte sina spår och ledde till ett tidigt samlande av bland annat ädelstenar i ett egenhändigt snidat skrin, och även onödiga kunskaper, som han strödde omkring sig som confetti med en munter min. Han log glatt när jag berättade att jag för våra vänner utomlands beskrivit honom som en ”Walking Talking Encyklopedia”.

Tidigt gav han tillsammans med vänner ut tidningen ”Allegorische Bildzeitung” som innehöll berättelser, poesi och teckningar. 1978–83 kom den ut med oregelbundna mellanrum och det var en fascinerande läsning! Han gick då på Konstskolan i Kristianstad, och undervisade sedan själv i oljemåleri och akvarell. En kunnigare och mer intresserad lärare kunde man knappast få!

Han gjorde egenultramarin av lapis lazuli och specialicerade sig på detta, han visste allt om det. När jag reste till Chile 1983 bad han mig köpa en bit. Jag mötte där en indianska på en öde väg som i sina händer bar på en bit exakt som den han ville ha. Starkt blå och med lite matrix, som bevisade att den inte var färgad. Det var en märklig upplevelse. Inte ovanligt i samband med Pontus.

Han kunde tala med tindrande honungsstämma om pärlemormoln, ryska sobelpenslar, kinesiska teers ljuvlighet, zenmästares finurlighet, sommargyllingars sång eller Godivachoklad.

Bakom hans sirligt vänliga sätt och vackra krusidulliga handstil dolde sig många hemligheter.

Han utbildade sig också på Önnestads Naturbruksgymnasium och odlade sedan gurkor vid sitt föräldrahem, det underbara Drakamöllan vid Maglehem.

Sedan praktiseradehan som konservatorselev för Våga Lindell och hann med flera skånska kyrkor. Därpå gick han på Konservators-akademin i Köpenhamn och utbildade sig till målerikonservator. Detta kompletterades med studier i lasurmåleri och äggtemperamålning på en sommar-akademi i Österrike tillsammans med undertecknad.

Han blev expert på färg- och ytbehandlingsmetoder, väggmålerier, marmorering och dekorationsmålning. Han dekorationsmålade och förgyllde privathem och slott, bland annat Widtsköfle. Han undervisade också i detta på Åland och i Finland. Det blev också böcker, ”Dekorativ Målning” 1988, ”Skönt Målat” tillsammans med Lena Nessle, 1995, ”Målning och träskydd” (som han skämtsamt kallade ålning med knäskydd) 1995, ”Förgyllning” 1997, samt ”Svenska Kakelugnar” tillsammans med Britt och Ingemar Tunander, 1999. Vill man se verk av Pontus så finns de i portarna på Kärleksgatan och Östra Rönneholms-vägen i Malmö.

Under tiden blevhan också samlare och expert på orkideér och var jury på utställningar. Han förökade dem i ett sterilt skåp och fick fram unika hybrider varav en bär hans namn.

Han målade också oljemålningar och akvareller som var utsökta i sin precision och skira lätthet, natur med dimmiga berg, orkideér och olika infall. Som favoritkonstnär nämnde han alltid Sven Alfons.

Om vi ser upp mothimlen kan vi snart se hans planet där han kanske likt Le Petit Prince inrättat sig och dricker Pi Lo Chun i månskenet, väntande besök.

Han skrev också sonetter och haiku, jag avslutar med en av hans haikus:

”Litet vattenfall

dess rörelse fortlever

infruset i is”

Pontus Tunanderefterlämnar sin mor, syskon och två döttrar.