Åhusål till ålafestival och ålagille

Vid ett antal tillfälle under försommaren och senast i dagens tidning så ifrågasätts om ålen som serveras till ålafestivalen är ål från Åhus eller Östersjöål.

Så här kommer lite fakta om hur det ligger till och "detta är ingen skröna som berättas på ålagillena".

Från början av 60-talet har ålfångsterna minskat betydligt, men har inte sedan slutet av sjuttiotalet minskat mer utan ligger på en konstant låg nivå, men det finns gott om ål till våra gille.

De positiva åtgärder som nu görs för ålen och ålafiskenäringen inom EU är åtgärder för att rädda bestånden för kommande generationer om 15 till 20 år.

Från fiskesäsongen 2007 har fritidsfisket av ål förbjudits, men vi ålfiskare fiskar som vanligt, dock med begränsning om minsta storlek.

Ålens vägar är besynnerliga och det har alltid varit så att ålen börjat vandra tidigare i till exempel S:t Annas skärgård i Östergötland. På grund av sommarljuset förflyttar de sig långsamt neråt och vi sätter ut vår ålahommor till fram för allt Augustimörkret och sedan ligger de i tills början av november.

Däremot är det så att ett flertal av oss, speciellt vi söderut på ålakusten redan har satt ut våra hommor.

Det är ju inte så här att det heter Åhusål för att den är uppväxt i Åhus, utan ålen som vi fångar kan vara uppväxt i Sveriges åar, Estland, Polen och så vidare, men garanterat i Östersjön.

Åhusål är en beteckning på det sätt som rökningen går till utmed ålagilleskusten ner till Haväng.

Ålen till ålafestivalen är inte helt egen fångad ål, ungefär 50 procent, till exempel levererar Tomas Hansson och Ola Johnsson i Kivik ål till Tvillingaboden och Frisebodaboden. Robertsson i Blekinge till Sven-Willhelm och Magnus Carlsson, men nog är det Åhusål och Östersjöål, men till

ålagillena början den 10 augusti så lär vi få så det räcker.

Från i år sätter vi i Friseboda och Täppetboden ut två småålar för varje gäst som kommer på gille, ett sätt för oss att värna om framtidens generationer.

Gärdagens läsare ifrågasatte också Täppetboden, så här är det. Strax norr om nuvarande Täppetboden uppfördes år 1900 den första Täppetboden av fiskebröderna Cappelin i Kivik, då det inte fanns mer utrymme att fiska på i Kivik.

Denna bod raserades senare och vi bröder byggde sedan på nästan samma plats upp en ålabod med gammalt rivningsmaterial från en ålabod som är mer anpassad efter dagens behov.

Det är därför som vi agerar i stiftelseform för att Brödraboden ska bevaras för framtiden som ålamuseum.

Mats Svensson

ålafiskare och

ålakademiledamot