Rensa inte ut foster

"Envar har rätt att erkännas som person i lagens mening", står det i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheternas sjätte artikel. I den tredje artikeln slås också fast att varje människa också äger en grundläggande rätt till liv. I dag är båda dessa grundläggande mänskliga rättigheter hotade i Sverige. Därför vill vi höja en röst för människovärdet och livet.

1920 publicerades i Tyskland Karl Bindings och Alfred Hoches bok "Om att tillåta förgörande av livsodugliga liv". Boken fick sedan stor betydelse för Tredje Rikets avlivningsprogram. Vi har i dag en oroande utveckling då detta tankegods steg för steg åter börjar föras in i debatt och praktik.



Redan i dag erbjuder fosterdiagnostiken en möjlighet att upptäcka Downs syndrom och många andra sjukdomar eller handikapp, varefter föräldrar bereds möjligheten att abortera sitt barn. Professor Torbjörn Tännsjö menar att detta inte är nog. Samhället borde göra det möjligt att upptäcka och avlägsna foster som bär på alla sorters kroppsliga eller mentala svagheter, som exempelvis dyslexi eller färgblindhet, något han menar skulle leda till ett "jämlikt samhälle".

Det obehagliga i Tännsjös retorik är att detta "jämlika samhälle" inte består i att den svage får stöd, utan att han eller hon rensas ut. Den enda tydliga skillnaden mellan nazisterna och Tännsjö är att den senare vill genomföra sin utrensning före födseln, de förra förlägger processen senare. Men i praktiken tycks skillnaden obefintlig.

1989 kom en statlig utredning om fosterdiagnostik. Utredningen kom fram till att fosterdiagnostiken enbart var tänkt att undersöka om ett barn var så skadat att det ändå skulle dö vid eller strax efter förlossningen.

Metoden skulle dock inte få användas för att utsortera människor eller gradera människoliv, och utredningen slog fast att "ett foster är en individ i vardande vars rätt till liv inte kan lämnas obeaktad." Positionerna har dock sedan dess flyttats drastiskt framåt. Eller, kanske rättare sagt: bakåt.



I dag används exempelvis metoder som NUPP- och KUB-test för att upptäcka kromosomavvikelser. Vid senaste årsskiftet var det 14 av Sveriges 21 landsting som erbjöd gravida kvinnor KUB-testet. Det är dock inte självklart att vi människor behöver veta allt som det är medicinskt möjligt att ta reda på.

I Hallands län tog man beslutet att avstå från den möjligheten. Landstingsstyrelsens ordförande förklarade att beslutet var grundat på etiska skäl: "Vill vi ha ett samhälle utan några barn med funktionshinder eller ska det få finnas?" Det vore ett stort kliv mot ett varmare samhälle om fler ledande opinionsbildare började ställa den frågan.

Vi vill se ett Sverige där människor betraktas som en tillgång för samhället, inte en belastning. Ett Sverige den svage och utsatte får stöd i stället för att rensas ut. Ett Sverige där varje person, oavsett sjukdom eller funktionshinder är välkommen som människa och samhällsmedborgare.