Långa maktinnehav eller nära relationer mellan personer i olika befattningar och roller, liksom avsaknaden av fungerande internkontroll ökar risken för att korruption uppstår i kommuner, skriver Torbjörn Lindhe, kanslichef Institutet mot mutor (IMM).
Korruption i kommunerna har varit på tapeten under senare tid. Örebro,
Norrköping, Solna, Stockholm och Göteborg är några kommuner där olika
misstänkta korruptionsfall har uppdagats. Det finns garanterat fler.
Efter den senaste tidens uppmärksammade fall, har intresset varit stort i
medierna om situationen på olika håll i landet. Svaret från många – i
synnerhet små – kommuner har varit att man har kontroll och att risken är
liten just i den egna kommunen.
Förmodligen är det precis tvärtom; alla kommuner, oavsett storlek, har med
största sannolikhet befunnit sig i situationer som kan ifrågasättas.
Institutet Mot Mutor (IMM), en organisation som arbetar på uppdrag av bland
andra Stockholms Handelskammare med syfte att bekämpa korruption, anlitas
ofta av kommuner för att berätta om vad mutor eller otillbörliga förmåner
kan vara.
Erfarenheten av detta är att det är få kommuner och framför allt få politiker
och tjänstemän som har tillräckliga kunskaper om vad som kan betraktas som
otillbörligt eller bara etiskt olämpligt.
När kunskapsnivån är låg hos förtroendevalda och tjänstemän ökar risken för
att korruption uppstår och växer. Långa maktinnehav eller nära relationer
mellan personer i olika befattningar och roller, liksom avsaknaden av en
fungerande internkontroll gör att riskerna ökar.
Många kommuner saknar dessutom bra och heltäckande policydokument. Det finns
ofta regler för offentlig upphandling eller resepolicies och
representationsregler som berör ämnet, men det är inte tillräckligt för att
skydda sig mot korruption.
Dessutom har kommunens verksamhet snabbt förändrats under årens lopp och
gränserna mellan privat och offentligt har suddats ut. Alltmer av
verksamheten bedrivs genom kommunala bolag eller i privat regi med offentlig
finansiering. I detta föränderliga läge är det ofta svårt att upprätthålla
kunskapen om vad som gäller.
Jämförelser med näringslivet är vanskliga eftersom offentliganställda
tjänstemän företräder allmänheten, det vill säga skattebetalarna.
Det behövs krafttag i kommunerna för att undvika och upptäcka korruption.
Varje kommun måste till att börja med göra en grundlig analys över förmåner
och beteenden som kan förekomma i alla olika former av verksamhet, för att
därefter formulera handlingsplaner. Men det behövs förändringar även på
nationellt plan.
Nuvarande lagstiftning om mutor och bestickning är inte anpassad till dagens
behov om förutsägbarhet och är inte heller till den verksamhet som bedrivs
inom kommunerna. Reglerna är svårtolkade, vilket gör det näst intill
omöjligt att i förväg säga vad var gränserna går i olika situationer.
En ny mutlagstiftning är på väg fram, det är ett nödvändigt första steg. Nu är
det viktigt att den kompletteras med en uppförandekod inom den offentliga
sektorn, som reglerar vad man får och inte får göra i affärsrelationer.
Från IMM:s sida är vi beredda att ta fram och förvalta en sådan kod för
näringslivets representanter. Med gemensamma krafter kan vi minska riskerna
för kommunal korruption och se till att misstänkta fall upptäcks.