Motarbeta mutkulturen

Text: Torbjörn Lindhe
Publicerad 12 november 2010 5.00 Uppdaterad 12 november 2010 5.00

Fria ord.
Långa maktinnehav eller nära relationer mellan personer i olika befattningar och roller, liksom avsaknaden av fungerande internkontroll ökar risken för att korruption uppstår i kommuner, skriver Torbjörn Lindhe, kanslichef Institutet mot mutor (IMM).
Korruption i kommunerna har varit på tapeten under senare tid. Örebro, Norrköping, Solna, Stockholm och Göteborg är några kommuner där olika misstänkta korruptionsfall har uppdagats. Det finns garanterat fler.

Efter den senaste tidens uppmärksammade fall, har intresset varit stort i medierna om situationen på olika håll i landet. Svaret från många – i synnerhet små – kommuner har varit att man har kontroll och att risken är liten just i den egna kommunen.



Förmodligen är det precis tvärtom; alla kommuner, oavsett storlek, har med största sannolikhet befunnit sig i situationer som kan ifrågasättas.

Institutet Mot Mutor (IMM), en organisation som arbetar på uppdrag av bland andra Stockholms Handelskammare med syfte att bekämpa korruption, anlitas ofta av kommuner för att berätta om vad mutor eller otillbörliga förmåner kan vara.

Erfarenheten av detta är att det är få kommuner och framför allt få politiker och tjänstemän som har tillräckliga kunskaper om vad som kan betraktas som otillbörligt eller bara etiskt olämpligt.

När kunskapsnivån är låg hos förtroendevalda och tjänstemän ökar risken för att korruption uppstår och växer. Långa maktinnehav eller nära relationer mellan personer i olika befattningar och roller, liksom avsaknaden av en fungerande internkontroll gör att riskerna ökar.

Många kommuner saknar dessutom bra och heltäckande policydokument. Det finns ofta regler för offentlig upphandling eller resepolicies och representationsregler som berör ämnet, men det är inte tillräckligt för att skydda sig mot korruption.

Dessutom har kommunens verksamhet snabbt förändrats under årens lopp och gränserna mellan privat och offentligt har suddats ut. Alltmer av verksamheten bedrivs genom kommunala bolag eller i privat regi med offentlig finansiering. I detta föränderliga läge är det ofta svårt att upprätthålla kunskapen om vad som gäller.

Jämförelser med näringslivet är vanskliga eftersom offentliganställda tjänstemän företräder allmänheten, det vill säga skattebetalarna.



Det behövs krafttag i kommunerna för att undvika och upptäcka korruption. Varje kommun måste till att börja med göra en grundlig analys över förmåner och beteenden som kan förekomma i alla olika former av verksamhet, för att därefter formulera handlingsplaner. Men det behövs förändringar även på nationellt plan.

Nuvarande lagstiftning om mutor och bestickning är inte anpassad till dagens behov om förutsägbarhet och är inte heller till den verksamhet som bedrivs inom kommunerna. Reglerna är svårtolkade, vilket gör det näst intill omöjligt att i förväg säga vad var gränserna går i olika situationer.

En ny mutlagstiftning är på väg fram, det är ett nödvändigt första steg. Nu är det viktigt att den kompletteras med en uppförandekod inom den offentliga sektorn, som reglerar vad man får och inte får göra i affärsrelationer.

Från IMM:s sida är vi beredda att ta fram och förvalta en sådan kod för näringslivets representanter. Med gemensamma krafter kan vi minska riskerna för kommunal korruption och se till att misstänkta fall upptäcks.

Större eller mindre text



5 läsare har reagerat på denna artikel

60% är glada

20% är likgiltiga

20% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på "Motarbeta mutkulturen"?
Mest läst på Fria ord
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu